Farliga djur i hav och sjö

Fjärsing, havsmus och långsnöre

Det finns en fisk som heter fjärsing. Den har gift i taggar runt huvudet. För det mesta brukar fjärsingen simma djupare ner än där man badar, men den kan också finnas där det är grunt vatten.

En fjärsing har gift i taggarna runt huvudet. Illustration: Wilhelm von Wright. 

Fjärsing-tips:

• Ha bad-skor på dig när du badar så slipper du oroa dig för att trampa på en fjärsing. Bad-skor skyddar även foten mot andra vassa saker som kan finnas i vattnet, till exempel ostron, stenar eller glasbitar.

• Ta med håv och skyddshandskar när du fiskar. Om du fångar en fjärsing måste du vara försiktig när du tar i den, så då är det bra att ha både skyddshandskar och håv med dig.

Om du blir stucken:

Om du har blivit stucken av en fjärsing ska du ha kroppsdelen i varmt vatten, så varmt som du kan med. Gärna i upp till en timme. Du ska åka till doktorn om du mår illa eller får feber efter sticket.

Havsmus

Havsmusen är en annan spännande fisk som har en gifttagg. Den kan bli en och en halv meter. Havsmusen lever väldigt djupt nere i havet, så den kommer du nog aldrig få på kroken – även om du är en duktig fiskare.

Långsnöre – världens längsta djur

Det finns fler giftiga djur, även i svenska delar av havet. Ett är långsnöret – en tunn mask som ser ut som ett långt snöre. Långsnöret lever i sanden långt nere på havsbotten. Eftersom den är så djupt nere kommer du nog inte att se en sådan (om du inte är dykare, förstås).

Långsnöret är världens längsta djur och kan bli 50 meter långt – alltså lika lång som en stor simbassäng. Den är giftig så om du skulle röra ett långsnöre skulle du tappa känseln i fingrarna. 

Brännmaneter

Maneter som bränns – brännmaneter – finns i västra och södra Sverige. Det finns röda och blåa. Brännmaneterna har långa trådar under kroppen. Trådarna kallas för tentakler. Där kan det bo fiskyngel! Ungefär som clownfiskar, som bor i en anemon för att skydda sig från rovdjur.

Kompassmaneten är en annan manet som kan brännas. Den kommer till västkusten ibland.

Klängmedusan bränns också. Den kan man ibland se på grunt vatten. Om du rör den så bränns det, men det är inte livsfarligt. 

Skydd mot maneter

Titta noga innan du hoppar i vattnet, så ser du om det finns maneter. Om du badar på västkusten på sommaren kan det vara bra att ha våtdräkt på, eftersom den skyddar din kropp mot maneter.  

Om du blivit bränd av en manet

Om du har blivit bränd av en manet, så vifta vatten över där du blivit bränd. Eller skölj med havsvatten. Då kommer det sluta göra ont. Rör inte på stället där du har blivit bränd, för då kan det göra mer ont.  

Brännmaneter finns i havet utanför västra och södra Sverige. Foto: Hansi Elsbacher.

Sjöborrar med vassa taggar

Sjöborrar har taggar, så att trampa på en sjöborre skulle göra ont – kanske mycket ont! Om du har badskor så slipper du det. Visste du att man kan äta flera typer av sjöborre?

Flera typer av sjöborrar går att äta! Foto: Hansi Elsbacher.

Småfläckig rödhaj, en av våra svenska hajar. Foto: Elias Neuman / Havet hus. 

Hajar i svenska vatten

Det finns hajar i Sverige. Brugden och håkäringen kan bli flera meter långa. Pigghajen kan bli 120 centimeter lång och rödhajen något mindre. Blåkäxan blir bara upp till 60 centimeter lång när den är vuxen. Och den lever på flera hundra meters djup. OM ni skulle träffa varandra, vem skulle bli räddast? Du eller fisken?

Finns det sjöodjur?

Nja, det finns ju inga riktiga sjöodjur. Men svenska gäddor kan bli rätt stora, och det händer att gäddor bits – även om det är mycket ovanligt. Däremot bits gäddan inte för att den är elak. Den vill bara försvara sig om den blir rädd, till exempel om någon kommer för nära. Hur lång är du? Även om du är kort så är du nog väldigt läskig för en liten gädda.

En som skulle kunna stickas är vattenskorpionen, som även kallas klodyvel. Den är en skalbagge som lever i sjöar. Den har ett andningsrör längst bak på kroppen, som en liten ”snorkel” den andas luft med. Att bli stucken av en klodyvel känns som ett getingstick ungefär. Vattenskorpionen är bara några centimeter lång och är väldigt rädd för människor. Så om du skulle träffa på en i strandkanten kommer den nog simma iväg och gömma sig.

En vattenskorpion är egentligen en skalbagge. Foto: Johan Hammar/Johnér.

När ska du inte bada?

Bada inte i havet om det ser ut som om det ligger en grön smet på vattenytan. Det kan vara blågrönalger eller cyanobakterier som gör att det blir algblomning när havsvattnet är mycket varmt. Då ska man inte bada och absolut inte dricka vattnet för man kan bli magsjuk av att bara få lite vatten med sådana alger i munnen. Små barn och hundar kan bli väldigt sjuka av vatten när algerna blommar, så de ska inte vara nära vattnet när det är algblomning.     

Vem är farligast: djuren eller människan?

Vi människor är mycket farligare för djuren i havet än vad de är för oss. Speciellt om vi släpper ut gifter i havet eller slänger plast och annat skräp där. Så ha inte schampo, diskmedel eller andra kemikalier i fiskarnas hem och ta med dina sopor hem. Kanske kan du ha kläder som skyddar istället för solskyddsmedel när du badar. 

Texten är granskad av marinbiolog Klas Malmberg på Universeum.