Jordbävning

Publicerades
Bild från jordbävningarna på Haiti 2010.

Längst inne i jorden finns den heta kärnan, omkring den finns manteln och längst ut är jordskorpan. Jordskorpan och den översta delen av manteln är uppdelad i stora plattor som rör sig. Plattornas rörelser kan orsaka naturkatastrofer som jordbävningar och vulkanutbrott. Efter vissa jordbävningar kan även tsunamier uppstå.  

Risken för stora naturolyckor, till exempel jordbävningar och vulkanutbrott, är störst nära plattgränserna. Innan man åker utomlands är det bra att ta reda på så mycket som möjligt om landet man åker till, bland annat om det finns risk för någon typ av naturolyckor. Sveriges ambassader har reseinformation på Sweden Abroad. Man kan också få information via appen UD Resklar.

Sverige ligger ganska långt ifrån en plattgräns. Därför kan vulkanutbrott eller väldigt stora jordbävningar inte hända här. Men det finns naturolyckor, till exempel laviner, ras och skred som kan hända även här.

Bild från SGU:s film om vulkaner. Den innersta, ljusaste, delen är jordens inre kärna. Den lite mörkare delen är den yttre kärnan. Sedan kommer manteln, som på bilden är mörkröd. Det yttersta, tunnaste, lagret är jordskorpan. 

Linjerna visar var plattgränserna går. Illustratör: Christina Merckhoff. Källa: Naturhistoriska riksmuseet. 

Varför blir det jordbävningar?

När jordens plattor rör sig mot och längs varandra kan det uppstå jordbävningar. Oftast är jordbävningarna så små att dom knappt märks. Men ibland fastnar plattorna hårt i varandra. När dom sedan lossnar kan det uppstå kraftiga jordbävningar som kan bli så allvarliga att hela hus kan rasa samman.

Kan det bli jordbävning i Sverige?

Ja, men dom är oftast så pass svaga att dom knappt märks. Det beror på att Sverige ligger ganska långt från en plattgräns. Dom flesta jordbävningarna händer i områden där jordens plattor möts och rör sig mot varandra. Det är vid plattgränserna som dom riktigt stora jordbävningarna uppstår. 

Varje år blir det ungefär 1000 jordbävningar i Sverige, men nästan alla är för små för att märkas. Det är bara 10–20 av jordbävningarna som brukar märkas varje år i Sverige.

Vad ska man göra vid en jordbävning?

När en jordbävning händer är det viktigt att vara snabb. Tumregeln är att man har 5 sekunder på sig att ta skydd efter att man känt dom första skakningarna. På 5 sekunder hinner man i vanliga fall inte ta sig ut på ett säkert sätt, eller till ett säkert öppet fält. Därför är det bättre att ta skydd där man är. Det viktigaste är att skydda sig mot fallande saker som kan skada en, till exempel tavlor, takplattor, skorstenar, träd och stolpar. När man har tagit skydd är det bra att sätta sig ner så att man inte skakas omkull.

Om du är inomhus vid en jordbävning:

  • Stanna inne om du inte hinner ut på 5 sekunder.
  • Ta skydd under en stadig möbel, till exempel ett kraftigt bord eller en säng.

  • Kryp ihop och håll i dig i möbeln.

  • Skydda näsa och mun ifall det blir dammigt.

  • Stanna där du är tills jordbävningen är över.

  • Ta dig till en öppen yta utomhus om byggnaden du är i har blivit mycket skadad av jordbävningen. Till exempel om det är stora sprickor i väggar eller tak.

  • Använd inte hissar och gå inte ut på balkonger.

Om du är utomhus vid en jordbävning:

  • Håll dig borta från murar, byggnader, stolpar, träd och kraftledningar. Sök dig istället till öppna ytor så att du inte riskerar att få något på dig. Kryp ihop innan skakningarna blir kraftigare, så att du inte ramlar och skadar dig.

  • Skydda näsa och mun ifall det blir dammigt.

  • Stanna där du är tills jordbävningen är över.Gå inte in i en byggnad innan du är säker på att den är stabil, du kan behöva vänta på en inspektion.

Inte ens en stor jordbävning är farlig om man befinner sig på ett öppet fält, utan något som kan ramla över en. Det värsta som kan hända är att man skakas omkull. Det som gör en jordbävning farlig är fallande föremål och byggnader som rasar.

Efter en jordbävning

  • Var beredd på att det kan komma fler jordbävningar.

  • Om du är i ett område där det finns risk för tsunami (som på stranden), ta dig snabbt därifrån upp till högre mark.

  • Lyssna på radio eller tv och följ det som sägs där. Om du är i Sverige ska du lyssna på Sveriges radio P4.

  • Använd bara telefonen i nödfall, till exempel för att ringa 112 om någon är allvarligt skadad. Om många ringer samtidigt kan telefonnäten bli överbelastade så att det inte går att ringa. Om det inte är akut är det bättre att sms:a än att ringa.

  • Gå inte in i skadade byggnader – dom kan rasa. Öppna skåp och luckor försiktigt, så att inget ramlar ner på dig.

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Röda Korsets Jourhavande kompis.

Bris

Jourhavande kompis

Mer tips för dig som är orolig

Lilla Krisinfo: Om du känner dig orolig, ledsen eller rädd

Lilla Rädda barnen