Sveriges försvar, höjd beredskap och krig

Sveriges försvar

Sveriges försvar består av militärt försvar och civilt försvar. Tillsammans bildar dom totalförsvaret. Målet med totalförsvaret är att kunna försvara Sverige om ett annat land anfaller oss med vapen (det har inte hänt på 200 år, men om det ändå skulle hända).

Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige har totalförsvarsplikt. Det betyder att man måste vara med i totalförsvaret, om det behövs. Det kan man göra antingen civilt eller militärt.

Militärt försvar

Försvarsmakten är den myndighet som är ansvarig för att försvara Sverige militärt, det vill säga med vapen. Det kan dom göra med soldater inom armén och flygvapnet eller sjömän inom marinen. Det är bara dom som har gjort värnplikt som får vara med och försvara Sverige militärt.

Läs mer på Lilla Krisinfo förklarar: Vad är värnplikt?

Civilt försvar

Civilt försvar är det arbete som görs utan vapen för att skydda människor och samhället i Sverige. Arbetet görs till exempel av myndigheter, kommuner, regioner, företag, frivilligorganisationer, kyrkor och andra trossamfund (till exempel judiska och muslimska församlingar). Det civila försvaret ska se till att det finns dricksvatten, mat och el i krig. Det ska också se till att till exempel sjukvård och transporter fungerar vid krig eller risk för krig.

För att räddningstjänsten ska fungera vid krig kan det behövas fler än dom som redan jobbar inom räddningstjänsten. Då kan andra personer, som har fått en särskild utbildning, få rycka in och hjälpa till att släcka bränder och ta hand om skadade. Det kallas för att dom blir civilpliktiga

Vad betyder höjd beredskap?

Om det skulle bli krig eller risk för krig i Sverige kan regeringen höja beredskapen. Det betyder att Sverige ska bli bättre förberett på ett anfall. Regeringen kan höja beredskapen för hela landet eller olika delar av landet. Beredskapen kan också höjas om Sverige påverkas mycket av krig i ett annat land nära oss, utan att vi är med i kriget.

Vid höjd beredskap ska alla hjälpas åt att förbereda sig för ett anfall, och för att det viktigaste i samhället ska fortsätta fungera. Till exempel att alla får mat och att skolor och sjukvård fungerar. Dom som har gjort värnplikt åker och hämtar sina vapen och annan utrustning för att kunna försvara landet. Vid höjd beredskap kan alla som är mellan 16 och 70 år kallas in för att hjälpa till på olika sätt. Alla har en skyldighet att bidra och alla behövs.

Om regeringen höjer beredskapen ska alla följa myndigheternas råd och hålla koll på som händer.

Andra lagar kan användas vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap kan andra lagar användas förutom dom som gäller när det är fred. Då kan regeringen och myndigheter bestämma saker som dom inte kan göra annars. Till exempel kan folk eller företag som äger vissa byggnader, maskiner och transporter (lastbilar, tåg och sånt) behöva lämna över dom sakerna till staten, för att dom behövs i totalförsvaret.

Höjd beredskap innebär också att kommuner, myndigheter och företag måste anpassa sitt arbete så att viktiga funktioner i samhället kan fortsätta att fungera så gott det går. Även om det är höjd beredskap måste kommunerna se till att hålla igång till exempel äldreomsorg, skola och sophämtning.

Hur vet jag om det blir höjd beredskap?

Du får information om höjd beredskap genom tv och radio. Sveriges Radio P4 är beredskapskanal. Det betyder att dom snabbt måste komma ut med viktig information i alla lägen, även under höjd beredskap. Beredskapslarmet kan också användas för att meddela att det är högsta beredskap.

• Läs om hur du får information i kris
• Läs om beredskapslarm och andra larmsignaler som kan användas i Sverige