Så funkar skyddsrum

Uppdaterades

Skyddsrum ska kunna ge skydd åt människor när det är krig. Men var finns dom, hur funkar dom och får husdjuren följa med dit?

Ett skyddsrum är ett utrymme som ska skydda människor när det är krig. Rummet finns inne i ett bostadshus eller i någon annan byggnad. Sist i texten har vi en avdelning med frågor och svar. Där kan du läsa mer om allt skyddsrummet kan skydda mot.

Om Sverige är i krig, ska du gå till skyddsrummet direkt när du hör flyglarmet. Flyglarmet är en tuta som sitter utomhus, till exempel på vissa tak i områden där många bor. När den varnar för krig tutar den i två sekunder och är tyst i två sekunder under en minut.

Här på Lilla Krisinfo kan du läsa om och lyssna på alla olika sorters larm

Finns det skyddsrum till alla?

Det finns ungefär 65 000 skyddsrum i hela Sverige. Tillsammans har dom plats för ungefär sju miljoner människor.
Alltså finns det inte skyddsrum så att det räcker åt alla, eftersom det bor fler än sju miljoner människor i Sverige.

Men alla behöver inte ett skyddsrum. Människor som bor i städer behöver dom mest, eftersom städer ofta blir mer utsatta för attacker i krig.
Dom som bor på landsbygden, utanför städerna och tätorterna, kommer troligen att vara mindre i fara. Dom kanske också har en källare i sitt hus som kan fungera som skydd i krig. Eller om dom bor nära en skog kan dom tälta i den, eftersom det inte är särskilt sannolikt att kriget kommer dit.

Skyddsrummen är bara till för människor. Inga djur får vara i skyddsrummet, så du kan inte ta med ditt husdjur om du måste vara i ett skyddsrum. Det kan vara bra att tänka ut i förväg vem som kan ta hand om husdjuren då. Scrolla ner till våra frågor och svar, där kan du läsa mer om husdjur och skyddsrum.

Fundera på vem som kan ta hand om din vovve så länge! Illustration: Christina Jonsson

Hitta till skyddsrummet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en karta som visar var alla skyddsrum i Sverige finns. Kolla på den så vet du vilka skyddsrum du har närmast hemma, när du är i skolan och så vidare! 

Skyddsrumskartan bara fungerar bara om du har internet. Om du vill kan du redan nu ta ett foto på det du ser på kartan och använda om du inte har tillgång till internet.

Skyddsrummet kan vara i ett vanligt hus, i en skola, i ett garage eller andra lokaler. Alla hus med skyddsrum har en speciell skylt på väggen. Skylten har en orange fyrkant med blå triangel.

Foto: Sig Dahlén/MSB

Få plats i skyddsrummet

Om det redan är fullt i skyddsrummet när du kommer fram får du gå till nästa. Om du och din familj är på samma plats när flyglarmet går, får ni hålla ihop och vara tillsammans i samma skyddsrum. Ingen kan säga att ni måste dela på er och vara i olika skyddsrum. Då letar ni bara vidare efter nästa skyddsrum där det finns plats. Du kan läsa mer om det i frågorna och svaren längst ner!

85 centimeter på längden och på tvären. Illustration: Christina Jonsson

Om skyddsrummet blir helt fullt, då kan det bli ganska trångt. Tanken är att varje människa i ett skyddsrum ska ha åtminstone 0,75 kvadratmeter att vara på, alltså ungefär 85 gånger 85 centimeter. Det är inte så mycket. Därför ska du inte ta med dig mer kläder, leksaker och sånt än som ryms i en ryggsäck.

Du som sitter i rullstol får såklart det utrymme som du behöver.

Och: om det inte är helt fullt i skyddsrummet finns det förstås mer plats till var och en.

Inne i skyddsrummet

När det inte är krig kan skyddsrummen användas till allt möjligt, som förråd, cykelrum eller garage. Men om det blir krig och skyddsrummen behövs till människor, då måste dom göras i ordning. Den som äger huset där skyddsrummet finns måste se till att allting fungerar. Andra vuxna som bor eller jobbar i huset kan hjälpa till med att ställa i ordning allt som behövs.

Men skyddsrummen är verkligen inte lyxiga alls. Det finns nästan ingenting i dom.

Torr-toaletter kan se ut på olika sätt men dom har inte vatten i för att spola. Foto: MSB

  • Det ska finnas frisk luft, vatten, värme, och torr-toaletter i skyddsrummet.
  • Det finns inga duschar, handfat eller sängar.
  • Det finns inte mat i skyddsrummet. Ni måste ta med er egen mat, men bara sån som går att äta utan att laga.
  • Det är inte tillåtet att laga mat i skyddsrummen. Bland annat för att det kan vara brandfarligt.
  • Det finns inte brandsläckare i skyddsrummet.
  • Räkna inte med att det finns internet, eller mobiltäckning. Det kan finnas, men det går inte att veta innan en är där.

Packa i förväg

Om det skulle bli krig i Sverige är det en bra idé att packa en väska i förväg med sånt som är praktiskt att ha med till ett skyddsrum. Då är det bara att ta väskan direkt och veta att allt nödvändigt finns där, om det blir bråttom. En lista med förslag på bra saker finns i frågorna och svaren sist i texten.

Det ni tar med er till skyddsrummet ska räcka till er själva, och kanske nån mer som behöver. Det går aldrig att veta i förväg hur lång tid ni behöver stanna i skyddsrummet, men räkna med ungefär tre dagar.

Bra saker för familjen att ha med i skyddsrummet. Hela listan finns längre ner! Illustration: Christina Jonsson

Skyddsrummet är specialbyggt med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar. Det ska kunna stå emot alla vapen som används i krig, och mot tryckvågor och splitter, bränder, farlig strålning och bråte från hus som har rasat. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem, för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm, alltså giftigt damm som bildas vid en kärnvapenexplosion.

Ja! Du hör inte till något särskilt skyddsrum, utan du ska gå till det som är närmast dig just när du hör flyglarmet. Oavsett om du är hemma eller i skolan eller någon annanstans.

Vem som helst får söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.

Det finns andra platser där du kan ta skydd om du inte hittar eller får plats i ett skyddsrum. Försök att hitta till ett annat skyddande utrymme. Ett skyddande utrymme kan vara exempelvis en källare, en tunnel (men se upp för trafiken!) eller en tunnelbanestation. Gå alltid till ett skyddande utrymme i sällskap med en vuxen.

Det som skyddar är till exempel att vara under eller bakom någonting av sten, betong eller något annat stabilt material.

Det hjälper inte att stå bakom en tunn gipsvägg, och du ska förstås inte stå upp på en öppen plats när du hör ett flyglarm. Då är det till och med säkrare att ta skydd i en stor grop i marken, om du inte hittar något bättre skydd.

Skyddsrummen är inte låsta. Dörren kan vara stängd, men den går att öppna.

Du ska gå till det skyddsrum som är närmast skolan, eller var du än befinner dig när du hör larmet. Om du är i skolan kommer din lärare att hjälpa dig till närmaste skyddsrum.

Om din familj inte är i skyddsrummet när du kommer dit, försök att ringa eller skicka sms till dom. Be någon annan vuxen i skyddsrummet om hjälp.

Alla ska vara kvar i skyddsrummet tills dom hör signalen ”Faran över”. Signalerna hörs inte inne i skyddsrummen eftersom väggarna är så tjocka, men förhoppningsvis har någon med sig en radio som går att lyssna på. Det är meningen att alla skyddsrum ska vara förbereda för radiomottagning, men det är inget som en kan räkna med. Om ni varken har radio eller mobiltäckning kommer ni inte att få veta när ”Faran över”-signalen hörs. I så fall är det bara att stanna så länge ni kan.

Här kan du läsa om ”Faran över”, flyglarmet och dom andra signalerna 

Om din familj behöver vara några dagar i ett skyddsrum kan ni använda den här listan för att veta vad som är bra att ha med sig:

  • En eller flera ficklampor, helst med bra batterier.
  • Vattenflaskor med vatten i.
  • Mat som tål rumstemperatur och som ni inte behöver laga. Till exempel knäckebröd, choklad, färska äpplen, apelsiner och bananer, alla sorters torkad frukt, nötter, energibars, morötter, flingor och pulvermjölk som mixas med vatten, oliver och liknande. Det finns ju inga kylskåp eller spisar i skyddsrummen, och det är inte tillåtet att göra eld för att laga mat.
  • Tandborstar, tandkräm, hårborstar och andra såna badrumsgrejer. (Fast var beredd på att det kan vara ont om vatten, så att ni kanske måste hoppa över tandborstning och tvätt, och bara spara det till att dricka. Det finns ändå inga handfat eller duschar.)
  • Toapapper.
  • Mediciner som ni använder, och mensskydd om någon har mens.
  • En första hjälpen-väska med det mest nödvändiga om någon skadar sig, till exempel plåster, sårrengöring och värktabletter.
  • Varma kläder, eftersom det lätt kan bli kallt i skyddsrum.
  • Id-kort eller körkort. Om ni inte kan ta er hem direkt när faran är över och behöver hjälp är det bra att ha med id av något slag.
  • Pengar (kontanter och/eller kontokort). Om ni inte kan ta er hem direkt när faran är över är det bra att ha pengar om ni behöver handla mat eller liknande.
  • Hemnycklarna, och bilnycklarna om ni har en bil.
  • Mobiltelefonerna.
  • En vevradio eller en vanlig radio med bra batterier. Om ni ska ha en chans att höra ”Faran över” och andra larm när ni är inne i skyddsrummet behöver ni en radio. Tutorna hörs inte genom skyddsrummets tjocka väggar, men larmen sänds alltid ut i radio samtidigt som utomhustutorna. Därför kan en radio vara det enda sättet ni kan få information från omvärlden. OBS: det är inte ens säkert att det finns radiomottagning i skyddsrummet, men att ha med en radio ökar i alla fall chansen att ha koll. Mobiltäckning finns nästan aldrig.
  • Laddare eller powerbank (bärbar laddare).
  • Filtar att sova på (eller rulla in sig i). Det kommer inte att finnas plats att ta med sig stora sovsäckar, liggunderlag, fällstolar eller liknande att sova på.

Ja, om dom andra som är i skyddsrummet tycker att det är okej! Alla i ett skyddsrum behöver ta hänsyn till varandra. Det kan finnas dom som vill sova till exempel.

Alla som är i skyddsrummet behöver hjälpas åt att hålla ordning, och se till att alla har det bra.

Skyddsrummen är bara till för människor. Inga djur får vara i skyddsrummet. Av flera orsaker:

  • Andra kan bli allergiska, i värsta fall med risk för livet.
  • Det kan bli för trångt, så att varken människor eller alla djur får plats.
  • Det är inte alla djur som går ihop med varandra.
  • Det är inte alla djur som klarar att vara i ett skyddsrum.
  • Du kan inte släppa ut husdjuren för att rasta dom.

Du som äger djuret är ansvarig för att djuret tas om hand på ett bra sätt när du är i skyddsrummet, eftersom djuret inte får följa med dit. Förhoppningsvis rör det sig bara om några timmar, eller ett par dagar, och det klarar dom flesta djur av, om dom är inomhus och har gott om vatten och lite mat.

Det viktigaste är att ha en plan i förväg. Ett sätt är att kolla om din familj har släkt eller vänner som bor på landet, och som kan tänka sig att låta ditt djur bo hos dom tills risken för att behöva sitta i skyddsrum är över.

Om du absolut inte vill lämna ditt husdjur får du och djuret söka skydd på en annan plats än ett skyddsrum. Läs mer ovan, under rubriken ”Var ska jag söka skydd om jag inte hittar något skyddsrum eller inte får plats någonstans?”.

Svenska Blå stjärnan heter en organisation som har fått i uppdrag av MSB att informera om hemberedskap för den som har djur. Dom har en del frågor och svar om djur i skyddsrum

Alla sjukhus har en krisplan, för att ta hand om dom som är på sjukhuset när det händer något. Många sjukhus har även ett eller flera skyddsrum i huset.

Ja, om det är öppet. Många skyddsrum används till annat när det inte är krig, som föreningslokaler, cykelförråd eller bilgarage.

Alla skyddsrum skyddar, även om dom inte är helt iordningställda. Det beror på att dom är byggda för att stå emot alla vapen som används i krig.

Däremot måste alla vara beredda på att det kan bli problem med vatten, värme och elektricitet i skyddsrummet, om det blir strömavbrott eller liknande. Det är ganska vanligt när det är krig.

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Röda Korsets Jourhavande kompis.

Bris

Jourhavande kompis

Mer tips för dig som är orolig

Lilla Krisinfo: Om du känner dig orolig, ledsen eller rädd

Lilla Rädda barnen