Vad är demokrati?

Publicerades

Sverige är en demokrati. Men vad betyder det egentligen?

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre, alltså att det är folket som bestämmer om landets lagar och regler.

Därför ska alla som bor i Sverige få vara med och tycka till om hur landet ska styras. Det kan man göra genom att vart fjärde år rösta på det politiska parti man vill ska bestämma. Man måste ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare för att få göra det.

Men du som är under 18 år får också vara med och påverka. Som barn har du alltid rätt att ha din egen uppfattning. Du ska dessutom bli lyssnad på och tagen på allvar. Det säger Barnkonventionen, som är lag i Sverige. Därför har du till exempel rätt att påverka din skola. Det kan du göra genom att säga vad du tycker om lektionerna, eller skolgården.

Du kan också gå med i en förening, som Naturskyddsföreningen eller ett politiskt ungdomsförbund. Där får du jobba tillsammans med andra och prata om massor av olika saker som du tycker är viktiga. Du kan också demonstrera, skriva insändare, kontakta politiker eller visa dina idéer på andra sätt.

Lilla Krisinfo förklarar: Vad är en medborgare?

Hur fungerar demokrati?

Det finns olika typer av demokrati. I Sverige har vi något som kallas representativ demokrati. Det betyder att folket röstar på politiker som ska representera dom.

Representativ demokrati är det vanligaste. Men det finns också andra former, som direktdemokrati. Då är folket med och bestämmer mer, och det gör dom ofta genom folkomröstningar. I folkomröstningar får alla vuxna vara med och rösta om särskilda frågor. Det finns inget land i dag som bara har direktdemokrati. Men i till exempel Schweiz och Mexico har dom direktdemokrati i vissa delar av landet.

Hur vet man att ett land är en demokrati?

Nästan alla länder säger att dom är en demokrati. Ändå styrs dom väldigt olika. Att ett land kallar sig demokratiskt betyder därför inte att folket får bestämma. Ibland kan till exempel länders fokus på bra styrning krocka med demokratins värden. Då kan folket känna sig begränsade och kanske uppleva att dom inte får säga vad dom tycker, eller påverka hur landet styrs.

I en demokrati som fungerar ska det i alla fall vara enkelt för medborgare att säga vad dom tycker. Det ska också vara rätt så lätt att ändra saker. Det är en av dom stora skillnaderna från det man kan kalla motsatsen till demokrati – diktatur. I en diktatur bestämmer bara en eller några få personer över hela landet. Därför är det svårt både för andra politiker och folket i landet att vara med och påverka.

Riksdag och regering

I Sverige kan man rösta i flera val. Det handlar om valet till riksdagen, kommunerna, regionerna och Europaparlamentet.

Det är riksdagen och regeringen som bestämmer hur vi ska få samhället att fungera. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att rösta om vilka nya lagar som ska gälla. Dom väljer också en statsminister, som sen väljer vilka som ska vara med i regeringen.

Både dom som sitter i riksdagen och i regeringen får komma med förslag om nya lagar. Det kan handla om hur skolan ska se ut, vilka straff som ska finnas och tusentals andra saker. Sen får politikerna i riksdagen rösta ja eller nej till förslagen. Riksdagens jobb är också att kolla så att regeringen sköter sig.

Politiker som sitter i riksdagen bestämmer alltså om lagar och regler för hela landet. Men Sverige är också indelat i 290 kommuner och 21 regioner, med egna politiker som bestämmer saker. Dom här politikerna väljer hur just din kommun eller region ska skötas, inte hela landet. Men dom måste alltid utgå från besluten som riksdagen och regeringen har tagit.

Yttrandefrihet och tryckfrihet

I Sverige har alla rätt att säga sina åsikter utan att stoppas eller straffas, så länge åsikterna inte kan skada någon annan. Det kallas yttrandefrihet och är jätteviktigt för demokratin. Vi har också något som kallas tryckfrihet. Det gör att vem som helst får ge ut böcker, tidningar och andra texter utan att någon får bestämma över vad som står, så länge det inte kan skada någon annan.
Både yttrandefriheten och tryckfriheten är grundlagar i Sverige. Men det betyder alltså inte att man får säga vad som helst. Det kan till och med vara ett brott om man kränker någon eller säger något rasistiskt.

Lilla Krisinfo förklarar: vad är yttrandefrihet?

Fria medier är viktiga för demokratin

Medier (tidningar, tv och radio) i Sverige har rätt att undersöka och skriva om dom som har mycket makt i landet, till exempel politikerna i riksdagen. Dom som har makt får inte påverka vad medierna skriver eller säger.

Landets myndigheter får inte veta vad tidningarna ska skriva om eller vad programmen i radio och tv ska handla om. Om dom skulle kolla det kallas det för censur . Det enda myndigheterna får titta på i förväg är biofilmer. Det är för att kunna sätta en åldersgräns om det behövs.

Det är viktigt att medierna får skriva och tala fritt om dom som bestämmer i Sverige. Det gör att alla som bor här kan få reda på massa viktiga saker. Till exempel hur regeringen sköter sitt jobb, och om dom håller det dom lovat.

Vad händer i EU?

Sverige är med i Europeiska Unionen, som förkortas EU. Det är en politisk union (en sammansatt grupp) där massor av länder som ligger i Europa samarbetar. Det gör man för att saker ska bli lättare. Till exempel blir det smidigare att köpa och sälja mellan länder, resa och skydda miljön.

Alla regler och lagar som bestäms i EU gäller i alla medlemsländer.

Många av politikerna som jobbar i EU gör det i Belgiens huvudstad, Bryssel och i den franska staden Strasbourg. Där träffas politiker från alla medlemsländer för att prata om viktiga frågor och komma överens om lösningar.

Vart femte år är det EU-val i alla medlemsländer. Då väljer vi i Sverige vilka svenska politiker som ska sitta i Bryssel och Strasbourg.

Precis som i riksdagsvalet vinner dom som får flest röster. I Europaparlamentet representerar dom både Sverige som land och ett europeiskt politiskt parti, som deras svenska parti är kopplade till.

Hur många personer varje land får ha i parlamentet beror på hur många som bor i landet.

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Jourhavande kompis hos Röda Korsets ungdomsförbund.

Bris 

Jourhavande kompis 

Mer tips för dig som är orolig

Lilla Krisinfo: Om du känner dig orolig, ledsen eller rädd

Lilla Rädda barnen