Lilla Krisinfo svarar

Uppdaterades

Barn skriver till oss med frågor om kris och annat, och vi svarar via mejl. Vissa av dom frågorna och svaren kan du läsa här. Vi hör alltid av oss till barn som har skickat frågor till oss innan vi skriver nånting här! Och det går alltid bra att vara anonym såklart. Du kan ställa frågor till oss på Instagram eller mejla till lilla@krisinformation.se.

Vad gör man om det blir missväxtår? Min lärare säger att då får vi leva på ekorrsoppa och barkbröd, men mamma säger att då kommer nödhjälp. Så vad ska man göra?

Hej!

Vilken spännande fråga! Ett missväxtår är när skörden slår fel, alltså när det växer för lite säd, grönsaker, rotsaker och djurfoder. Det beror oftast på att vädret har varit för dåligt, för mycket regn eller för kallt. Men det kan också bero på att jorden på åkrarna har blivit dålig, eller att människorna som sått och planterat inte har kunnat göra sitt jobb av olika skäl. Då går det att skörda mycket mindre mat än vad man hade tänkt sig.

Förr i tiden var Sverige ett jordbruks-samhälle. Det betyder att vi i stort sett bara hade den mat som vi själva kunde göra. All fisk vi kunde fiska, allt som svenska bönder kunde odla på sina åkrar, och dom svenska djurens mjölk, ägg och kött – det var allt vi hade att äta. Vi köpte frukt, te, kryddor och lite andra saker från andra länder, men inte mycket alls. Om det blev ett missväxtår på den tiden innebar det att många gick hungriga och svälte. Då fick man äta allt som gick att äta – även råttor och ekorrar! Man bakade bröd på bark, vilket också var vanligt även om det inte var missväxt. Idag ses barkbröd som en delikatess av många och man kan hitta det på en del fina restauranger.

Nu för tiden handlar vi i Sverige mycket av vår mat från andra länder. Det innebär att vi inte drabbas speciellt hårt om det skulle bli ett missväxtår. Vi i Sverige skulle alltså inte märka av några stora konsekvenser av att det är missväxtår här. Men om handeln eller nödhjälpen inte fungerar som det ska, som i till exempel Gaza eller Sudan, kan det bli lika illa som det var i Sverige på gamla dagar.

Jordbruksverket har hand om Sveriges jordbruk, fiske och landsbygd. Dom jobbar för att minska risken för missväxt vid till exempel torka och översvämningar. Det gör dom bland annat genom att ge råd till bönderna. Dom kan också låta bönderna strunta i vissa regler om det skulle bli en kris. Ett exempel är när det blev torka i Sverige under året 2018. Då fick bönderna skörda på åkermark som i vanliga fall bara är till för mat till husdjuren.

Knäckebröd av bark

  • 9 deciliter råg- eller grahamsmjöl
  • 1 deciliter tallbarksmjöl
  • 4 deciliter kallt vatten
  • 1 tesked salt

1. Börja med att sätta spisen på 250 grader om du har varmluftsugn, eller på 275-300 grader om du har en äldre typ av ugn.

2. Häll ut lite mjöl på bakbrodet, så att degen inte fastnar när du kavlar ut den.

3. Blanda resten av mjölet med salt i en skål.

4. Häll i vattnet och rör om.

5. När degen är blandad, häll ut den på bakbordet och börja kavla ut den. Försök att kavla den så tunn som möjligt!

6. Skär degen i bitar och lägg dom på bakplåtspapper i en plåt eller på ett ungsgaller.

7. Grädda högt upp i ugnen i cirka 4 minuter, tills brödet är hårt.

Det är en läskig och sorglig tanke, men det kan vara bra att veta vad som händer då. Hur svenska myndigheter försöker hjälpa den som blivit föräldralös. Alltid, vare sig det är krig eller helt vanlig vardag.


Hej! Det är är en känslig fråga som är ett scenario. Vi säger att det är krig i Sverige och mina föräldrar dör, vad ska man göra? Det är en hemsk tanke och jag vill så gärna veta!
/Någon som är rädd för döden.


Hej, Någon som är rädd för döden.

Många människor är rädda för att föräldrarna ska dö, och många är rädda för krig. Så det är nog väldigt många som undrar samma sak som du: vad händer om det blir krig och båda mina föräldrar dör?

Det svenska samhället försöker alltid få saker att fungera som vanligt, även under extrema omständigheter. Dom regler och rutiner som man har i fredstid ska man också försöka ha, så gott det går, i krig.

Så här fungerar det i vanliga fall, om ett barn förlorar båda sina föräldrar. Men det är också så det är tänkt att funka, även om det skulle vara krig:

Vem ska ta hand om barnet?

Det första som händer när båda föräldrarna dör är att socialtjänsten i kommunen där familjen bor tar reda på vilka vuxna som bäst kan ta hand om en, tills man har blivit vuxen.

Socialtjänsten har ansvar för familjer både i fred och i krig.

Bo med släktingar eller vuxna barnet känner

Socialtjänsten börjar med att kolla upp ens släktingar, eller andra vuxna som står en nära. Det ska helst vara vuxna som känner barnet och som kände föräldrarna. Någon som man redan har en bra relation till.

Man får också en ny vårdnadshavare. Det kan vara någon annan än den man bor med. Vårdnadshavaren ska företräda en och se till ens intressen. Det kan vara att följa med om barnet behöver ett nytt pass och en vuxen måste skriva sin underskrift. Eller att tänka på vad som är bäst för barnet, som att ta reda på vilken skola som barnet kommer att trivas bäst i om barnet behöver byta skola.

Bo med familjehem

Ibland har barnet inte någon vuxen i sin närhet. Eller så kan inte dom vuxna som finns ta hand om en på ett bra sätt. Då kommer socialtjänsten att välja en annan familj som man får bo med. En sådan familj kallas familjehem. Deras jobb är att ta hand om barn som av olika anledningar inte kan bo hemma.

Ett familjehem kan vara på olika sätt, men man bor alltid hemma hos någon, alltså inte i ett barnhem eller på en institution av något slag. Vissa familjehem tar emot flera barn från olika kommuner. Andra har bara ett eller två barn boende hos sig.

Om man har syskon, och föräldrarna dör, försöker socialtjänsten se till att syskonen får bo tillsammans. Det gäller både om man får bo med sin släkt eller i ett familjehem.

Barn som bor i familjehem har oftast kontakt med släkt och vänner. Dom kan åka och bo hos sina släktingar på helgerna och loven ibland. Och dom ska kunna fortsätta vara med sina gamla kompisar, så långt det är möjligt.

Barn har rätt att ha det bra

Socialtjänsten har ansvar för att barn som bor i familjehem har det bra. Därför kommer dom att besöka en med jämna mellanrum. Är det något som barnet inte gillar, eller som känns dåligt, kan barnet berätta det för socialtjänsten. Sen kan familjehemmet och socialtjänsten tillsammans försöka ändra på saker och ting så att det känns bättre.

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Jourhavande kompis hos Röda Korsets ungdomsförbund.

Bris

Jourhavande kompis

Mer tips för dig som är orolig

Lilla Krisinfo: Om du känner dig orolig, ledsen eller rädd

Lilla Rädda barnen