Vad är psykologiskt försvar?

Det finns länder som sprider falsk information med flit för att skada andra länder. Det kallas för informationspåverkan och betyder att man försöker påverka andra människors åsikter, tankar och attityder till olika saker.

Många länder blir utsatta för informationspåverkan, även Sverige. Dom som vill påverka oss vill att vi ska känna oro, börja bråka med varandra och tycka att Sverige är ett dåligt land att leva i. Om vi börjar tänka så, kan vi sluta lita på nyheter, myndigheter och varandra. Det är allvarligt, för i ett samhälle är det viktigt att man litar på varandra och känner sig trygga med varandra. Särskilt i en kris. Om vi förlorar tilliten kan det leda till att vi blir missnöjda med samhället och inte vill försvara det. Då är det enklare för dom som vill skada oss att få igenom det dom vill.

Dom som vill påverka oss kan anpassa den falska informationen så att den passar vissa grupper. Om ett land till exempel vill att barn och ungdomar i Sverige ska lita mindre på vuxna och myndigheter, kan dom börja sprida rykten som just barn och unga påverkas av. Dom skulle till exempel kunna hitta på att svensk skolmat är farlig. Dom kanske börjar sprida rykten om att elever på flera skolor i Sverige har blivit sjuka efter att ha ätit skolmaten. Påhittade bilder och inlägg på ”sjuka” elever sprids snabbt på sociala medier, och ryktena kanske till och med säger att dom vuxna förgiftar barnen med flit. Det skulle kunna leda till att barn och unga inte vågar äta skolmaten och slutar lita på vuxna och personal på skolor. Då har det andra landet lyckats med det dom ville, och svenska myndigheter, skolpersonal och andra vuxna måste reda ut det hela för att få barn och unga att lita på dom igen.

Psykologiskt försvar handlar om att skydda oss från informationspåverkan genom att lära oss att känna igen falsk information och tänka källkritiskt. Det är viktigt för att vi inte ska bli lurade och påverkas på ett sätt som kan skada oss själva, samhället och demokratin.

Så här kan vi skydda oss

Myndigheten för psykologiskt försvar (förkortas MPF) jobbar bland annat med att göra oss i Sverige bättre på att känna igen och stå emot falsk information. Dom har en webbplats som heter Bli inte lurad. Där finns bland annat dom här knepen: 

Se upp

Se upp lite extra för bilder och inlägg som du själv blir upprörd eller skrämd av. Dom som försöker påverka oss spelar ofta på våra känslor och vill att vi ska engagera oss och sprida den falska informationen för att påverka fler människor.

Tänk efter innan du delar inlägg och bilder på sociala medier

Falsk information är beroende av att människor sprider den vidare, tillexempel genom att dela något på sociala medier eller genom att berätta det för andra. Information kan spridas väldigt snabbt i sociala medier, och ibland kommer den från falska konton som bara finns för att påverka vad vi tycker. Eftersom det kan vara svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt, är det viktigt att vi tänker efter innan vi delar information vidare till vänner eller genom sociala medier.

Kolla källan

Sök information på flera ställen och dela inte vidare information om du inte vet var den kommer ifrån. Sociala medier bygger på algoritmer* och det är algoritmerna som styr vad vi får se i flödena. Algoritmerna är designade för att visa saker i ditt flöde som dom tror att du kommer gilla eller reagera på, så att du ska vilja titta mer. Det kan utnyttjas för att sprida både positiva och negativa tankar och åsikter. Därför måste du vara uppmärksam på hur du reagerar när du ser något som gör dig glad, ledsen eller arg.

Ställ dom här frågorna till dig själv när du läser, ser eller hör något:

• Stämmer informationen? Är det rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
• Varifrån kommer informationen? Är det en trovärdig källa? Är det en influencer? En nyhetskanal eller ett företag som vill sälja en produkt till dig?
• Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man gammal information?
• Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

* Algoritmer är instruktioner som datorprogram följer för att göra olika uppgifter. Algoritmerna säger till programmet vad som ska göras och i vilken ordning det ska göras. Människor gör algoritmer för att dom vill att datorprogram ska fungera på ett visst sätt. I sociala medier som Tiktok, Snapchat och Instagram bestämmer algoritmer till exempel vilka inlägg du ska se i ditt flöde och i vilken ordning du ska se dom. Vad som visas i ditt flöde beror på massa olika saker, till exempel vad du gillar, delar, vilka du följer och vad dom du följer gillar och delar.

Lär dig mer om källkritik här på Lilla Krisinfo

Sök bekräftad info

När det händer något stort vill dom flesta ha information snabbt. Och det är också då som mycket rykten och annan falsk information sprids. Då är det extra viktigt att söka information som verkligen stämmer. Myndigheternas information går alltid att lita på, men ibland tar det längre tid för myndigheterna att gå ut med information eftersom det kan vara många saker som behöver dubbel- och trippelkollas. Om du nås av massa information från olika källor är det viktigt att behålla lugnet och tänka källkritiskt.