Vad betyder källkritik?
Källkritik handlar om att fundera på om det man hör eller läser verkligen är sant, och varför det sägs eller skrivs just nu. Källkritik handlar också om att fundera på vem som står bakom ett budskap och om det är en källa du kan lita på.
Nästan alla som skriver något, eller säger något, vill att du ska hålla med. Ibland är det tydligt vad personen vill, om den till exempel skriver eller säger "Min glass är bäst! Köp min glass!". Men ibland är budskapet, syftet med orden, inte lika tydligt. Ibland kan det till och med finnas ett syfte som är meningen att vara lite lagom otydligt, så att du bara ska hålla med utan att ha tänkt efter först. Om det till exempel handlar om en familj som är jättelycklig. Varje dag äter dom middag, och till efterrätt äter dom en viss sorts glass. Då är syftet, budskapet, att du ska vilja ha den sortens glass, utan att tänka så mycket på om man verkligen blir en lycklig familj för att man äter den glassen.
Den här texten har också ett budskap, som vi vill att du ska hålla med om. Se om du kan komma på det medan du läser! Svaret står längst ner på sidan.*
Frågor att ställa sig
Att tänka källkritiskt är lite som att göra en sanningskoll. Vi brukar dela in den här sanningskollen i fyra delar:
1. varför?
2. vem?
3. var?
4. när?
Dom orden kan du ta hjälp av när du läser på nätet.
Varför?
Fundera på vad personen som har skrivit texten (eller som har delat den) vill att du ska känna när du läser. Ska du till exempel bli arg och tycka att någon är dum? Eller bli sugen på att köpa något? Vill personen bara få andra att skratta eller känna sig underhållna en stund?
Vem?
Inte ens dina föräldrar eller dina lärare har alltid rätt. Men det är mer troligt att informationen är riktig, om den kommer från en person eller källa som du tycker brukar ha koll på saker.
Om du inte alls känner den som skrivit, eller inte ens vet vem det är, är det mera osäkert att informationen är rätt. Är det tydligt vem som står bakom informationen eller åsikten? Finns det något namn? I så fall kan du läsa mer som personen har skrivit för att se om det verkar trovärdigt.
En viktig tumregel är att aldrig dela vidare information som du inte vet vem som har lagt upp. Det samma gäller när någon skriver ”jag hörde att…” utan att vara tydlig med var hen hörde det. Eller när någon säger typ ”min kusins bästa kompis sa…”, för då är källan inte tydlig.
Var?
Var läste, hörde eller såg du informationen? Finns den på flera olika ställen, som på nyheterna på tv, sociala medier och i tidningar? Eller finns den bara på ett enda ställe, till exempel Tiktok eller Instagram? Se om du kan hitta informationen på flera ställen och om den verkar vara samma. Ju fler olika källor som skriver samma sak, desto mer troligt är det att informationen stämmer.
När?
Ofta kan du se datum på när en tidningsartikel publicerades, eller när ett inlägg gjordes i sociala medier. Ibland delar någon en gammal nyhet för att få det att verka som om det hände nyss. Det kan vara ett sätt att få något att verka konstigt fast det inte är det. Eller som att någon har gjort någonting dumt igår, fast det var många år sen och personen har slutat att göra dumma saker för länge sen. Sådana knep är inte så lätta att genomskåda, men det du alltid kan göra är att kolla efter datum och fundera på om informationen verkligen är aktuell.
Ta hjälp!
Glöm inte att det går jättebra att fråga någon vuxen eller annan person du litar på vad de tror! Verkar den här informationen sann? Är källan trovärdig? Kanske kan du få tips om var du kan leta för att ta reda på om det du läser stämmer.
För bra för att vara sant?
Till sist vill vi säga en sak som kommer att låta lite tråkig men som är viktig! Det är att:
om något verkar för bra för att vara sant så är det förmodligen inte sant.
När något är nästan för spännande, roligt eller dumt – då är det extra viktigt att tänka igenom de där frågorna vem, var, varför och när.
*Syftet med den här texten var att lära dig lite om källkritik. Lyckades det? Vi hoppas det!
-
Webbadress
Det är vanligt att dom som vill luras härmar kända webbplatser. Ta en närmare titt på webbadressen (även kallad URL) för att kolla att du är på rätt webbplats. -
Rubriken
Målet är att läsaren ska bli intresserad och reagera. Läs alltid mer än bara rubriken och kolla att texten handlar om det som rubriken säger. -
Innehåll
Är det åsikter eller fakta? Läs hela texten innan du delar eller sprider den vidare. -
Författare
Fundera på vem som har skrivit texten och varför. Var uppmärksam på texter utan författare. -
Bilder
Bilder kan enkelt manipuleras, alltså göras om. Det är heller inte säkert att en bild verkligen hör ihop med texten som den är publicerad med. Gör en bildsökning för att ta reda på om bilden har använts tidigare i ett annat sammanhang. Du gör en bildsökning genom att ladda upp en bild på Googles (eller någon annan sökmotors) bildsök. -
Källor
Om texten hänvisar till andra källor, kontrollera dom. Om det är källor som du litar på i vanliga fall – kolla att dom verkligen skriver samma sak. -
Kommentarer
Vilka är det som kommenterar? Oftast är det vanliga människor, men ibland är det trollkonton och bottar. -
Uppmärksamhet
Bara för att en text har många likes eller delningar betyder det inte att informationen stämmer.
En bot (från ordet ”robot”) är ett datorprogram som automatiskt gör uppgifter som den är lärd, till exempel att sprida viss typ av information på sociala medier. En bot kan användas till att spamma forum och kommentarsfält, gilla eller dela inlägg på sociala medier, eller för cyberattacker. Bottar kan vara svåra att upptäcka eftersom dom med hjälp av AI kan se ut och formulera sig som riktiga konton.
-
Profilbild
Bottar använder ofta en stulen bild, eller saknar profilbild helt. Gör en bildsökning för att kolla äktheten. Genom AI kan bilder lätt skapas som ser verkliga ut men som inte är det. På en sån bild funkar inte bildsökningsknepet eftersom bilden inte är stulen. -
Aktivitet
Många bottar är väldigt aktiva. Se upp med konton som har misstänkt många inlägg per dag. -
Namn
Dom flesta bottar använder slumpade användarnamn som kan se konstiga ut, till exempel med många siffror och random bokstäver. -
Kontots skapandedatum
Många botkonton är skapade precis när dom ska användas. Ibland används gamla botkonton, men då tas gamla inlägg ofta bort. Då ser man ett tidsglapp mellan kontots skapandedatum och första inlägget. -
Språk
Bottar använder ibland automatisk översättning för att sprida information på flera språk. Det leder till tydliga språkliga fel eller osammanhängande meningar. -
Information
Botkonton saknar ofta personlig information, eller använder påhittad eller förfalskad information. -
Interaktion
Kolla vilka inlägg och användare som kontot brukar interagera med. Bottar samarbetar ofta med andra bottar för att stötta varandras inlägg och få dom att verka populära. Samtidigt som dom har få riktiga följare.