Preppa tillsammans

Publicerades

Att preppa kan betyda att förbereda sig för en ovanlig situation, som ett långt strömavbrott eller en översvämning. Det är smart och roligt att preppa tillsammans!

Det finns många sätt att preppa på, allt från att samla på ljusstumpar eller lära sig att hitta rätt kanal på radion, till att fylla en krislåda eller bygga ett underjordiskt förråd.
Det är dom vuxnas ansvar att ta hand om sig själva och sina barn. Men alla som vill får hjälpa till. Om du är ett barn som vill hjälpa till, för att det är roligt och känns bra, då får du såklart göra det.

Här får du några preppiga förslag! Dom är ganska olika, både för att i olika situationer, och för olika personer.
Alla är ju bra på olika saker, gillar olika saker, kan olika saker och behöver olika saker. Välj förslag som passar dig!
På slutet har vi också en lista med saker som vuxna kanske vill göra. Den kan du läsa för dina vuxna om du tror att dom är intresserade.

Preppa solidariskt

Många vuxna gillar att preppa. Och det är bra att preppa, i lagom doser! Det är alltid skönt att ha extra mat hemma om den som brukar handla är sjuk i några dagar, eller att ha stearinljus och tändstickor hemma om det blir strömavbrott.

Men det är ingen mening med att överdriva. I början av coronapandemin var det vissa vuxna som handlade jättemycket toapapper. Eftersom affärerna inte var beredda på det tog toapappret slut, så att många blev helt utan. Det var likadant med andra varor också, till exempel vissa mediciner. I en kris som drabbar många i samhället behöver man vara solidarisk, alltså se till att saker och hjälp räcker till alla. Man ska också försöka se till att dom som behöver mest hjälp får hjälpen först, före dom som klarar sig ganska bra själva.

Att preppa lagom är bra, och att preppa solidariskt är ännu bättre!

Som sagt: det är dom vuxnas ansvar att ta hand om barn i en kris. Mycket av att preppa är sånt som vuxna ska ha koll på, och kan göra. En sån sak är att fixa en krislåda. Det är inte nödvändigt att ha en krislåda, men det är ganska kul att tänka på vad som ska vara i den, och att packa ner saker i den. Så fråga dina vuxna om dom vill ha din hjälp med att komma igång! Om dom är helt ointresserade kan du göra en liten krislåda själv.

Själva lådan behöver inte vara en särskild låda, du kan ta vad som helst att samla saker i. En skokartong går bra till exempel, eller en gammal resväska som ingen använder, eller något annat.

En liten krislåda kan till exempel innehålla:

  • Tändstickor
  • Stearinljus
  • Vattenflaska
  • Russin, energibars, choklad
  • Ficklampa med nya batterier (men sätt inte i batterierna förrän du behöver använda lampan)
  • En skön filt
  • Fällkniv
  • Fiskelina (minst 1—2 meter och snyggt ihoprullad)
  • Fiskekrokar (hellre små än stora. Sätt fast dom mellan tejpbitar så vet du var du har dom)
  • Plåster, bandage, gasbinda och plåstertejp
  • Kompass

Du kan också göra en snabbsäck. Det är en liten ryggsäck eller väska med sånt som du absolut inte vill vara utan om du måste vara borta hemifrån i några dagar, och du vill kunna komma iväg snabbt. Snabbsäcken står redan packad och klar under din säng, i din garderob eller nån annan stans där du kan hitta den lätt.

En snabbsäck kan till exempel innehålla:

  • Ett gosedjur
  • En bra bok eller en tidning
  • Papper och penna
  • En skön pyjamas
  • Ombyte av underkläder och strumpor
  • Russin, energibars, choklad eller annat hållbart mellis
  • Smakisar eller annan dricka

Både krislådan och snabbsäcken ska passa just dig. Packa bara sånt du vet att du kommer att använda, och lägg till saker som du verkligen vill ha!

Läs mer om hemberedskap här på Lilla Krisinfo

Det finns många saker som är bra att kunna om det händer något besvärligt eller allvarligt i ditt område. Särskilt om det håller på länge, kanske i flera veckor eller månader. Till exempel är det bra att kunna

  • sy
  • laga trasiga maskiner
  • cykla
  • laga mat
  • odla mat
  • göra upp eld och släcka eld
  • använda karta och kompass
  • känna igen ätliga och giftiga växter, bär, svampar och frukter
  • bygga kojor och vindskydd
  • använda en radio
  • hjälpa någon som är skadad.

Det bästa sättet att lära sig något är ofta att få vara med någon vuxen som kan det. Först för att titta på när hen gör det, och sen få prova själv medans den vuxna tittar på.

Ett annat sätt är att gå till biblioteket och låna böcker om hur man bygger saker, syr saker, lagar mat och annat praktiskt. (Du kan hitta sånt om du söker på datorn också, men fördelen med bibliotek är att dom som jobbar där kan tipsa dig om vad som är bra och vad som bara är hittepå. Inte som på nätet där man inte får veta det i förväg.)

Känner du någon som har ett husdjur? Om den personen blir sjuk och måste vara på sjukhus behöver hen kanske hjälp att ta hand om husdjuret. Fråga dina vuxna om du kan få hjälpa till i så fall, och ha husdjuret hemma hos er i några dagar. Om dom vuxna tycker att det är okej kan du berätta det för personen (men såklart bara om ni redan känner varandra och du känner husdjuret väl).

Bli reservhusse eller reservmatte! Illustration: Christina Jonsson

Läs mer om husdjur och kris här på Lilla Krisinfo

Gå omkring i området där du bor, i stan eller på landet. Ta med dig karta och kompass, om du vet hur det funkar. Eller rita egna kartor.

  • Kolla om det finns fruktträd eller bärbuskar i parker eller på andra platser där alla får vara.
  • Kolla efter platser där det skulle gå bra att odla potatis eller andra grönsaker. Du kan be en vuxen om hjälp att fråga kommunen, hyresvärden eller den som äger marken om du får använda en bit jord för att odla.
  • Spana efter berg eller kullar, så du vet var det finns säkrare ställen att vara på om det blir översvämning.
  • Var finns det skogar eller skogsdungar där det skulle gå att bygga kojor?
  • Var kan man fiska?
  • Kolla på skyddsrumskartan på MSB.se, där kan du hitta dom skyddsrum som är närmast där du bor el går i skolan. (Länk till skyddsrumskartan hittar du längst ner.) Gå till dom platserna och se hur det ser ut!
  • Ring din kommun och fråga var dom kommer att ha sina trygghetspunkter i en kris. Lär dig att hitta till dom platserna!

Lilla Krisinfo: Få mer kriskoll i naturen

MSB:s karta över alla skyddsrum i Sverige

Om du har en granne som du känner väl och litar på kan du berätta att du preppar för till exempel ett långt strömavbrott, och fråga om hen skulle behöva hjälp om det hände något sånt. Eller om hen har varit med om ett strömavbrott eller en översvämning, och vad dom gjorde då!

När folk förbereder sig för en kris tillsammans är det viktigt att tänka på att alla får hjälpa till så gott dom kan, och att alla behöver olika mycket hjälp.

Det finns dom som är riktigt gamla, eller sjuka eller har svårt att gå. Några kanske är gravida eller har nyfödda barn. Det finns dom som är helt nyinflyttade, eller som inte kan språket, eller som inte känner någon alls i området. Om du vet någon som behöver extra mycket hjälp kan du påminna dom vuxna som ska hjälpa andra om det.

Det finns dom som är väldigt bra på praktiska saker. Såna som är extra starka, som kan prata på flera olika språk, som är bra på att ta hand om barn eller hjälpa sjuka, som kan bygga saker eller laga mat. Andra kanske har praktiska saker: verktyg, utomhusgrill, cykelkärra, traktor, höns, starka ficklampor, ett helt skåp fullt med toapapper eller andra saker dom kan dela med sig av eller använda för att hjälpa andra i en kris. Eller dom kanske har så många rum i sitt hem så att dom kan låta sina grannar bo där i några dagar, om det har brunnit hemma hos grannarna, eller om deras hem har blivit översvämmat.

Har du någon lärare som du gillar att prata med? Berätta att du vill börja preppa, och fråga om ni kan prata om det i klassen. Eller om läraren vill berätta för dig, eller för klassen, om hen har varit med om en översvämning, ett strömavbrott eller nåt sånt. Och vad dom gjorde då!

Prata med dina föräldrar eller dina andra vuxna och berätta att du vill börja preppa. Fråga om dom har varit med om en stor eller liten kris, och vad dom gjorde då!
Om dom vuxna är intresserade kan du visa dom att det finns en lista med tips här, och länkar till fler tips längre ner på sidan.

Vuxna kan

  • handla lite extra varje gång dom handlar. Kanske bara en extra burk tomatsås eller bönor. På så sätt finns det mat i skafferiet även om man inte kan gå och handla på några dagar
  • packa en krislåda
  • prata med grannarna om att preppa tillsammans
  • påminna grannar, vänner och bekanta om att ha ett rimligt förråd av sina nödvändiga mediciner hemma
  • köpa in dyra saker tillsammans, om det till exempel behövs en vattenpump, generator, vev- eller batteriradio eller något annat. Föreslå att ha sakerna i ett gemensamt utrymme, eller där det behövs
  • bjuda in till en preppfika med de vänner och grannar som är intresserade. Kolla vilka som har särskilda kunskaper eller erfarenheter som kan komma till pass i en kris och hur ni kan samarbeta tills räddningstjänsten tar över
  • göra en lista över vem som har vilken utrustning som kan behövas, inklusive utrustning för sjukvård, matlagning (till exempel utomhusgrillar) och bygg
  • skapa digitala mötesplatser som chatt- eller Facebookgrupper eller ännu hellre: skriv och dela ut papperslistor med allas telefonnummer.

MSB:s sida för vuxna om att preppa tillsammans

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Jourhavande kompis hos Röda Korsets ungdomsförbund.

Bris

Jourhavande kompis

Mer tips för dig som är orolig

Lilla Krisinfo: Om du känner dig orolig, ledsen eller rädd

Lilla Rädda barnen