"Om krisen eller kriget kommer" för barn och unga

Alla behöver bidra i en kris!

Om det blir en stor kris i Sverige är det viktigt att samhället fortsätter att fungera ungefär som vanligt. Så att du och dina kompisar kan fortsätta gå i skolan, att dina föräldrar kan jobba och att ni kan få sjukvård om ni skulle behöva det. Därför måste myndigheter, kommuner och företag ha en plan för hur dom skulle göra om elen försvinner eller om bussar och tåg inte kan köra. Det kallas för att ha beredskap.

Även din familj behöver ha en plan för vad ni skulle göra om något händer. Alla som bor i Sverige behöver ha beredskap så att man kan klara sig själv i minst en vecka. Det kallas för att ha hemberedskap. 

Foto: NCVO London via, Wikimedia commons

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Sveriges försvar består av civilt försvar och militärt försvar. Tillsammans bildar dom totalförsvaret. Målet med totalförsvaret är att kunna försvara Sverige om ett annat land anfaller oss med vapen. Det har inte hänt på 200 år, men om det ändå skulle hända.

Civilt försvar

Civilt försvar är det arbete som görs utan vapen för att skydda människor och samhället i Sverige. Arbetet görs till exempel av myndigheter, kommuner, regioner, företag, frivilligorganisationer, kyrkor och andra trossamfund (till exempel judiska och muslimska församlingar). Det civila försvaret ska se till att det finns dricksvatten, mat och el om det blir krig eller risk för krig. Det ska också se till att till exempel sjukvård och transporter fungerar då.

Militärt försvar

Försvarsmakten är den myndighet som är ansvarig för att försvara Sverige militärt, det vill säga med vapen. Det kan dom göra med soldater inom armén och flygvapnet eller sjömän inom marinen. Det är bara dom som har gjort grundutbildning med värnplikt (lumpen) som får vara med och försvara Sverige militärt.

Nato

År 2024 blev Sverige medlem i försvarsalliansen Nato. Nato är ett samarbete mellan olika länder som lovar att försvara varandra i krig. Om ett Nato-land blir angripet ska dom andra länderna hjälpa till att försvara landet.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten.

Källor: Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Om det skulle bli krig eller risk för krig i Sverige kan regeringen höja beredskapen. Det betyder att Sverige ska bli bättre förberett på ett anfall.

Regeringen kan höja beredskapen för hela landet eller olika delar av landet. Dom kan också höja beredskapen om Sverige påverkas mycket av krig i ett annat land nära oss, även om vi inte är med i kriget.

Vid höjd beredskap ska alla hjälpas åt att förbereda sig för ett anfall, och för att det viktigaste i samhället ska fortsätta fungera. Till exempel att alla får mat och att skolor och sjukvård fungerar.

Om regeringen höjer beredskapen ska alla följa myndigheternas råd och hålla koll på vad som händer.

Om det blir höjd beredskap kommer dom att berätta om det i radio och på tv.

Familj lyssnar på radio förr i tiden. Bild från Wikimedia Commons

Källor: Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Att ha totalförsvarsplikt betyder att man måste vara med och försvara Sverige om det blir krig, eller fara för krig.

Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har totalförsvarsplikt, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det gäller även svenska medborgare som bor utomlands. 

Dom som är värnpliktiga är med i det militära försvaret och dom som inte har gjort värnplikt kan behöva hjälpa till inom det civila försvaret. Civilt försvar är det arbete som görs utan vapen för att skydda människor och samhället i Sverige. Det kan till exempel vara att ta hand om barn, transportera vatten eller jobba med att sjukvården fungerar som den ska. Det är regeringen och myndigheter som bestämmer vilka personer som måste hjälpa till. 

I totalförsvaret jobbar alla som kan tillsammans. Foto: MSB/Melker Dahlstrand

Källor: Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Utomhuslarmet: Hesa Fredrik

I Sverige har vi ett utomhuslarm som kallas ”Hesa Fredrik”. Det består av cirka 4 500 tutor som sitter på hustak eller andra höga ställen. På landsbygden är det inte lika många tutor som i städerna. Ungefär hälften av alla svenskar bor så att dom kan höra tutan när dom är utomhus.

Tutorna testas fyra gånger om året för att kontrollera att dom funkar. Det är alltid klockan 15 den första måndagen i mars, juni, september och december. Om den måndagen är en röd dag, testar dom tutorna nästa måndag som inte är röd.

Först testas signalen för "Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)". Fem minuter senare, alltså klockan 15.05, testas signalen för "Faran över". 

Hesa Fredrik har fyra olika signaler

1. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)

VMA-larmet kan användas när något riktigt allvarligt har hänt. Till exempel att en fabrik har börjat brinna och det finns risk för explosion eller att farlig gas ska läcka ut. Om du hör detta larm ska du:

• Lyssna på Sveriges Radio P4 eller gå in på Krisinformation.se och läsa vad som står där (om det går ett VMA hamnar det automatiskt som en röd ruta högst upp på webbsidan).

• Följa det som myndigheterna säger att du ska göra.

• Prata med en förälder eller annan vuxen.

Du kan få VMA på många sätt

Det är inte alltid Hesa Fredrik tutar när det skickas ut ett VMA. Men du kan få reda på det på många andra sätt:

• VMA sänds alltid i radio och TV.

• Den som är i området där VMA:t gäller får ett sms i sin mobiltelefon.

• Det finns flera appar som skickar ut pushnotiser vid VMA, till exempel Sveriges Radios app och Krisinfo-appen.

2. Flyglarm

Flyglarmet varnar för att det kommer bombflygplan eller andra krigsflygplan över Sverige, och att det är stor fara på gång.

3. Beredskapslarm

Beredskapslarmet betyder att läget är akut för att det är på väg att bli krig.

4. Faran över

Faran är över för den här gången.

Du kan höra alla signalerna på vår sida, kolla länken här nedanför.

Foto: MSB

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Luftangrepp betyder att militärer släpper bomber och raketer från luften med hjälp av flygplan, drönare eller andra saker som kan flyga.

Om det finns risk för luftangrepp kommer du att bli varnad via P4-kanalen på radion och Hesa Fredrik-tutorna. Hesa Fredrik kan tuta på lite olika sätt, därför är det bra att lära dig hur den låter vid till exempel ett flyglarm. Hesa Fredrik finns inte överallt, utan är placerad på platser där det bor många människor. 

Om du hör tutan eller får information om ett luftangrepp på radion, ska du gå direkt till ett skyddsrum eller ett annat skydd. Ett skyddsrum ger bäst skydd. Om du inte har ett skyddsrum i närheten kan du söka skydd på andra platser.

Här kan du söka skydd:

• Skyddsrum.

• Källare, garage eller tunnelbanestation under mark.

• Inomhus i ett rum utan fönster.

• I en tunnel eller vid en mur.

• Utomhus i en grop eller ett dike.

När du hör Hesa Fredrik tuta att faran är över kan du lämna ditt skydd.

Skyddsrum finns i bostadshus och andra byggnader. Foto: Jens Lindström.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Vid vissa tillfällen kan du behöva lämna platsen du befinner dig på snabbt. Det kallas för att utrymma. Du kan till exempel behöva lämna ditt hem eller din skola om det skulle bli en översvämning, eller om det är farliga utsläpp på platsen du befinner dig på.

Om en plats behöver utrymmas kommer det att skickas ut ett VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Dom kommer också prata om det i radio och på TV.

Om du befinner dig i ett område som måste utrymmas är det viktigt att du gör som myndigheterna säger.

Alla klarar inte av att utrymma på egen hand. Du som inte kan utrymma på egen hand kan få hjälp, till exempel av räddningstjänsten eller en hjälporganisation. Du kan också få hjälp med ett akut boende och med mat på platsen du kommer till.

Illustration: Christina Jonsson.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Att ha hemberedskap betyder att man kan klara sig minst en vecka på det man har hemma. Om det till exempel blir ett stort strömavbrott är det viktigt att kunna laga mat och hålla sig varm även om spisen inte fungerar, elementen är kalla och det inte finns något vatten i kranen.

Det är många olika saker din familj behöver tänka på för att ha en bra hemberedskap. Gå in på länkarna nedan så hittar du bra tips.

• Dricksvatten – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)
• Värme och belysning – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)
• Om internet och telefoner slutar fungera – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)
• Mat – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)
• Pengar – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)
• Kissa och bajsa utan vatten – Lilla Krisinfo (öppnas i ny flik)

Foto: Thomas Henrikson

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Ett skyddsrum är ett utrymme som ska skydda människor när det är krig. Rummet finns inne i ett bostadshus eller i någon annan byggnad. Om det är krig ska alla gå direkt till skyddsrummet om flyglarmet hörs.

Skyddsrummet kan vara i ett vanligt hus, i en skola, i ett garage eller andra lokaler. Alla hus med skyddsrum har en speciell skylt på väggen. Skylten har en orange fyrkant med blå triangel.

Foto: Sig Dahlén/MSB

Hitta till skyddsrummet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en karta som visar var alla skyddsrum i Sverige finns. Kolla på den så vet du vilka skyddsrum du har närmast hemma, när du är i skolan eller andra ställen där du är ofta!

Skyddsrumskartan fungerar bara om du har internet. Om du vill kan du redan nu ta ett foto på det du ser på kartan och använda om du inte har tillgång till internet.

MSB: Karta över alla skyddsrum i Sverige

Vad kan jag ta med till skyddsrummet?

Här är några saker som kan vara bra att ha med i ett skyddsrum:

• Ficklampa

• Vattenflaska

• Mat som inte behöver värmas eller kylas

• Tandborste, tandkräm

• Toapapper

• Mediciner och mensskydd

• Första hjälpen-väska

• Varma kläder

• Id-kort eller körkort

• Pengar

• Nycklar

• Mobiltelefon + laddare eller powerbank

• Radio

• Filtar

• Ett gosedjur, en bok och ett spel!

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Foto: Caiaimage/Johnér

Det finns länder som sprider falsk information med flit för att skada andra länder. Det kallas för informationspåverkan och betyder att man försöker påverka andra människors åsikter och tankar om olika saker. Dom som försöker påverka oss vill ofta att vi ska bli oroliga eller misstänksamma mot varandra och samhället.

Psykologiskt försvar handlar om att skydda oss från informationspåverkan genom att lära oss att känna igen falsk information och tänka källkritiskt. Det är viktigt för att vi inte ska bli lurade och påverkas på ett sätt som kan skada oss själva, samhället och vår demokrati.

Dom som vill påverka oss kan göra det så här:

• Sprida lögner och falska berättelser.
• Förfalska bilder, videor eller röstinspelningar.
• Väcka starka känslor kring ämnen som gör oss upprörda eller rädda. 

Så här kan vi skydda oss:

• Se upp för inlägg som gör oss arga eller rädda.

• Tänka efter innan vi delar inlägg eller bilder. 

• Kolla källan för att se om informationen är pålitlig och kolla om samma information finns hos flera olika källor. 

• Sök bekräftad information från myndigheter när det händer något allvarligt. 

Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

När du är ute på nätet är det viktigt att tänka på säkerheten och skydda dina olika konton. Till exempel genom att

• ha bra lösenord
• inte klicka på okända länkar
• säkerhetsuppdatera din telefon, platta och dator direkt när du får meddelande om det.

Då minskar du risken att råka ut för bedragare, samtidigt som du hjälper till att göra Sverige säkrare. För om hackare till exempel kommer åt din dator kan dom använda den i en cyberattack, och det kan skada it-system som är viktiga för vårt samhälle. Och om dina konton på sociala medier kapas kan dom användas för att luras och sprida falsk information. Genom att skydda dina digitala konton hindrar du hackare från att göra detta.

Foto: Johnér

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Illustration: MSB

Att någon ger sig på människor med vapen är ovanligt. Men om det blir en våldsam situation när du till exempel är på konsert, i stan eller i skolan är det viktigt att du vet vad du ska göra. Om du ser att någon med vapen försöker skada människor ska du följa dom tre stegen: fly – sök skydd – larma.

Fly

Lämna platsen omedelbart, om du ser att det finns en säker flyktväg. Säg åt dina kompisar att också göra det, men vänta inte på dom.

Sök skydd

Om du inte kan fly måste du gömma dig. Till exempel låsa in dig i ett rum. Stäng av ljudet på telefonen och var så tyst som möjligt.

Larma

När du är i säkerhet är det viktigt att ringa 112 och larma. Berätta var du är, vad som har hänt och svara på dom frågor du får.

Film om fly, sök skydd, larma

Den här filmen som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort handlar om hur man ska göra om någon attackerar andra med vapen i skolan eller på andra ställen. OBS! Triggervarning: Filmen kan vara obehaglig att se och höra när du är ensam, så vi föreslår att du tittar på den ihop med din klass, eller med en vuxen.

Se först till att du själv är säker!

Ta ett djupt andetag och tänk igenom situationen. Är det säkert för dig att hjälpa den skadade personen? Du är inte till någon hjälp om du själv blir skadad. Om det till exempel är en olycka på en väg eller gata med bilar som kör fort, eller någonstans där det brinner, eller där någon är våldsam eller hotfull – då är det bättre att du försöker få dit vuxna så snabbt som möjligt. Ropa på hjälp och ring 112.

Stoppa blödningen

• Om personen blöder mycket ska du omedelbart trycka hårt direkt på såret med dina händer. Det spelar ingen roll var såret är på kroppen, det går att göra överallt.

• Luta dig över såret och lägg händerna ovanpå varandra med raka armar. Tryck ner hårt med raka armar direkt på skadan, och håll still.

• Ropa på hjälp och be någon annan larma 112. Lyft inte händerna, håll hårt och håll still.

Om såret är på hand, fot, arm eller ben

Ett förband är en tygbit eller liknande som kan knytas runt såret för att stoppa blödningen. Be någon om hjälp att göra ett förband, om ni kan få fram en tygbit (ett förband, en handduk, en t-shirt eller annat tyg). Tyget ska knytas runt den blödande kroppsdelen, ovanför såret, så att du kan hålla kvar båda dina händer mot såret och stoppa blodet.

Om du är helt ensam kan du försöka att knyta förbandet själv:

• Håll kvar din ena hand mot såret, dra av din tröja med andra handen om du inte har något annat tyg.
• Knyt förbandet så snabbt och hårt du kan ovanför såret.
• Fortsätt sedan att trycka med raka armar mot såret.
• Ropa på hjälp!

Källor: HLR-rådet, 1177

Att bli sjuk är en del av livet och går inte alltid att undvika. Virus och bakterier smittar från en människa till en annan, eller från saker som en sjuk person har tagit på, och kan göra så att du blir sjuk. Du kan till exempel blir förkyld, magsjuk eller få prickar på huden. Men vissa sjukdomar smittar mer än andra och kan leda till att många människor blir sjuka på samma gång.

Om en smittsam sjukdom sprider sig i Sverige är det en myndighet som heter Folkhälsomyndigheten som berättar hur du ska göra för att inte bli smittad. Det kan se olika ut beroende på vad det är för sjukdom. En sån regel skulle kunna vara nåt du säkert redan vet är bra: tvätta händerna!

Foto: Victoria Henriksson/Johnér.

Källor: 1177, Folkhälsomyndigheten

Du som har en funktionsnedsättning och brukar få hjälp från kommunen i vanliga fall har rätt att få det också när det händer nåt oväntat. Men det är bra om du har en plan och är förberedd.

Det kan vara klurigt att förbereda sig för nåt som inte har hänt och kanske aldrig kommer att hända. Men du och dina vuxna vet vad som är viktigt för dig i din vardag, och det är en bra start! Har du till exempel hjälpmedel som behöver ström? Går det i så fall att använda en bärbar laddare eller batterier i stället om det blir ett strömavbrott? Eller det kanske kommer ett stort oväder som gör att alla måste stanna inomhus några dagar. Då kan det vara bra att ha extra medicin hemma.

Här finns några saker som du och dina vuxna kan tänka på redan nu:

• Skriv en lista över vilka mediciner och andra saker ni ska ta med er om ni behöver lämna ert hem i några dagar. Skriv också ner om det är något speciellt gosedjur eller bok som du vill ta med.

• Gör ett kort med information om dig själv tillsammans med en vuxen. På kortet kan ni till exempel skriva ditt namn, saker du är rädd eller har svårt för, vad som gör dig lugn, om du äter någon medicin och annat som är bra att veta om dig. Lägg kortet så att du snabbt kan packa ner det om det behövs.

• Ta reda på hur ni tar er till ett skyddsrum eller en annan skyddad plats och var dom finns. Det går bra att ta med sig ledarhund och assistanshund till skyddsrum.

Fyll gärna på listan med egna idéer om vad just du kan behöva!

Foto: Peter Lydén/Johnér.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Vid en kris är det viktigt att du och din familj vet hur ni kan ta hand om erat husdjur. Det är bra att ha en plan för en vecka framåt om ni till exempel behöver lämna djuret ensam hemma.

Tips på saker att ha hemma för ditt husdjur

• mat och vatten
• mediciner som djuret behöver
• bur som du kan transportera djuret i
• telefonnummer till veterinär och andra viktiga papper som djuret behöver

Får jag ta med mitt husdjur till ett skyddsrum?

Du får inte ta med dig ditt husdjur till skyddsrummet. Den viktigaste anledningen till det är att alla människor ska få plats. En annan anledning är att det kan bli farligt för dom som är allergiska. Ett skyddsrum ska man inte vara i mer än några dagar. Ställ fram extra vatten och mat till ditt husdjur inomhus så kan den klara sig bra på egen hand. Om du vet att ditt husdjur äter upp all sin mat på en gång ska du inte ställa fram för mycket mat, då kan djuret börja må dåligt. Det viktigaste är att det finns gott om vatten.

Foto: Lisa Öberg.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Det blir allt varmare på jorden och det ökar risken för olika naturkatastrofer. Till exempel perioder med jättevarmt väder, torka och skogsbränder eller perioder där det regnar väldigt mycket och det kan bli översvämningar.

Därför är det bra att ha koll på vad du ska göra om det till exempel blir översvämning där du bor eller om du råkar ut för ett ordentligt åskoväder.

Foto: Hässleholm kn/Magnus Lindstrand

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Det är inte konstigt att känna oro och rädsla för krig och annat som händer i världen. Eller att vara orolig för saker som skulle kunna hända. Ofta är det faktiskt så att oro handlar om tankar om framtiden. Ibland kan det vara bra, för att det får oss att ta tag i saker, som att plugga inför ett prov eller ha koll på var brandsläckaren finns. Men ibland kan vi oroa oss för mycket. Och ibland oroar vi oss för saker som troligen inte kommer att hända.

Att känna olika känslor, både jobbiga och härliga, är en del av livet och att vara människa. Det är normalt att känna oro när du ser eller hör om allvarliga saker på tv och i sociala medier. Din kropp reagerar helt enkelt på att nåt inte känns tryggt. Men det finns saker du kan göra för att känna dig mindre orolig.

Tips när du känner dig orolig:

• Prata med en vuxen eller en kompis. Berätta hur du tänker och känner.

• Skriv ner vad du oroar dig för.

• Gör saker som du mår bra av, då får du en paus från oroliga tankar.

• Var noga med rutiner, som att röra på dig, sova och äta bra.

• Försök att låta bli att se eller lyssna på sånt som gör dig mer rädd.

• Tänk på att det är många vuxna som samarbetar för att kriser och krig ska kunna lösas så bra som möjligt.

Foto: Plattform/Johnér.

Källor: Bris, Umo.se