Hör av dig till Lilla Krisinfo!
Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt?
Lär dig rädda och hjälpa små och stora skadade djur! Ofta är det bästa att göra väldigt lite – eller inget alls.
En del djur kan vara farliga när dom är skadade, för att dom är rädda och vill försvara sig.
Alla vuxna däggdjur, stora djur och rovdjur kan sparkas eller bitas. Fåglar med långa vassa näbbar kan försöka hacka mot ögonen. Andra fåglar har vassa klor som dom kan klösa med. Låt en vuxen med skydd för ögonen hjälpa djuret.
Om vi tittar på ett litet djur och ler så ser vi ut som ett stort djur som vill äta upp det.
Vilda djur blir väldigt rädda om människor tar i dom eller till och med om vi ler, berättar Jan-Åke Hillarp som är biologilärare och jobbar för föreningen Katastrofhjälp Fåglar och vilt, KFV.
– Det är bara tamdjur som tycker om att vi pratar med dom och klappar dom. Vilda djur blir bara rädda. Om vi tittar på dom och ler så kan dom tycka att vi ser ut som ett stort djur som vill äta upp dom, säger han.
Sjuka djur kan ibland smitta människor. En del sådana sjukdomar kan vara farliga för människor. Prata alltid med någon vuxen om du hittar ett sjukt eller skadat djur. Tänk på att alltid tvätta händerna noggrant efter att du hållit i ett vilt djur.

Skogshare. Foto: Magnus Nyman, Johnér
Speciellt på senvåren eller försommaren är det ganska vanligt att man hittar fågelungar som har fallit ur boet eller andra djurungar som är ensamma.
Om du hittar en djurunge som verkar övergiven är det inte alls säkert att den är det. Många fågelungar, som trastfåglar och måsfåglar, är ”bo-rymmare” som hoppar ur boet innan dom kan flyga. Ungens föräldrar matar djuret och håller koll på det men vågar sig inte fram om människor är nära.
Mata inte djuret. Det du ger kan vara farligt för djuret att äta.
Om djuret ligger i solen en varm sommardag, så kan du flytta på det och ge det lite vatten att dricka ur din hand eller en liten skål. Du kan flytta djuret till skuggan. Föräldrarna ger inte upp sitt barn bara för att du har tagit i det.
– Egentligen är det bästa att lämna dom ifred. Man ska aldrig göra något med djur om man inte ser att det verkligen är övergivet, som att mamman ligger död bredvid. Sen kan man tänka på att de första dygnen ska många ungar bara ligga ner. Det kan vara harpaltar som ligger vid en sten eller under en buske. Det är mamman som har lämnat dom där. Hon kommer tillbaka för att ge mat och flytta till en ny plats senare. Så lämna djuret där du hittar det, tipsar Annsofi Sandberg på KFV.

Trastunge. Foto: Hansi Elsbacher.
Om du hittar ett större vilt djur som har skadat sig (som en grävling, en älg eller ett rådjur) så är det bra att kontakta en vuxen för att få hjälp innan du gör något mer.
På webbplatsen Katastrofhjälp - Fåglar och Vilt (KFV) kan du läsa om skadade djur och djurungar. KFV arbetar gratis för att finnas för djuren, och för att ge råd till allmänheten om hur man ska göra när man hittar djur i naturen.
Vilt-rehabiliterare tar hand om alla fåglar, och smådjur som igelkott, hare och ekorre. Vissa viltrehabiliterare tar också hand om sälar. Det finns telefonnummer till viltrehabiliterare i vår länklista länsgt ner, och på KFV:s hemsida.
Du kan också ringa till en veterinär (eller be en vuxen att ringa) och höra om veterinären kan hjälpa djuret. För det mesta kommer ni inte att behöva betala om en veterinär tar hand om ett skadat vilt djur. Men fråga innan om det kostar något!
Ibland kan man ändå behöva betala – om man till exempel lämnar in skadade vilda djur som hör till staten. Det kan vara till exempel berguv eller hökuggla. Läs mer om "statens vilt" här nedanför.

Älgkalv. Foto: Hansi Elsbacher.
Berätta för en vuxen om du ser ett dött djur på någons mark. Om ett djur har dött på någons mark är det den som äger marken som ska ta hand om djuret.
En del djur är speciellt skyddade i lagen om jakt. Det gäller rovfåglar som ugglor och örnar och björnar, vargar, järvar och lodjur till exempel. Dom tillhör staten och kallas statens vilt.
Hittar du ett sådant djur som är dött, ring Polisen på 114 14.
På Naturhistoriska Riksmuseets sida "Identifiera djur" (öppnas i ny flik) kan du lära dig att känna igen olika djur.
Källor till den här texten
Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt?
Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Jourhavande kompis hos Röda Korsets ungdomsförbund.