Hör av dig till Lilla Krisinfo!
Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt?
Om det snöar mycket på kort tid kan det bli problem. Särskilt om snön är tung och blöt och om det blåser samtidigt.
Snö och vind kan förstöra el-ledningar och telefonledningar som går i luften. Då kan det bli strömavbrott, svårt att ringa och att använda internet. När det är mycket snö kan det ta längre tid att laga ledningarna eftersom snön kan göra det svårare att ta sig fram till stolparna.
Strömavbrott är extra jobbigt på vintern eftersom det kan bli kallt hemma väldigt fort. Här på Lilla Krisinfo kan du läsa om hur du håller värmen, och hur du får information utan internet och telefon.
Se upp för fallande snö och is! Särskilt när det har varit varmt på dagarna, kallt på nätterna och det har snöat mycket. Då kan det ramla ner stora snöklumpar och vassa istappar från tak och träd. Det kan vara livsfarligt! Så håll ett öga på snö och istappar på tak och träd, och gå inte under dom.

Foto: Johan Eklund/Myndigheten för civilt försvar
Trafiken är nog det man hör mest om när det kommer mycket snö. Det kan bli halt på vägarna och snön kan göra att man inte ser vägar, skyltar och andra bilar ordentligt. Då blir det ofta olyckor och långa köer. Snön kan också göra att tåg och bussar blir försenade eller inställda.
Det är bra att planera in lite extra tid för sin resa när det är mycket snö på vägarna. SMHI är expert-myndighet inom väder. Ibland ser dom att snön kan ställa till stora problem i trafiken – då kan dom ge rådet till människor att inte ge sig ut i trafiken alls.
Tänk på att vara extra försiktig vid övergångsställen på vintern. Bilar kan ha svårt att bromsa när det är halt. På vintern syns du också sämre eftersom det är mörkare ute. Tänk på det här:
Det är bra att vara förberedd när man åker bil på vintern. Om ni skulle fastna i en kö, eller om bilen går sönder, är det bra att ha med sig det här:
I januari 2024 orsakade snön stora problem på vägen E22 i Skåne. Kraftigt snöfall och hårda vindar gjorde att flera bilar och lastbilar körde fast och det blev stopp i trafiken. Många människor satt fast i kön i flera timmar och fick hjälpas därifrån med hjälp av militärens bandvagnar. Stoppet på E22:an varade i nästan två dygn.

Bild från E22 kvällen den 3 januari 2024. Foto: Räddningstjänsten Kristianstad.

Bild från E22 kvällen den 3 januari 2024. Foto: Räddningstjänsten Kristianstad.
Du kanske har hört folk kalla stormar för olika namn? Till exempel stormen Gudrun (året 2005) eller stormen Alfrida (året 2019)?
I Sverige, Norge och Danmark är det ländernas vädermyndigheter som bestämmer vad stormarna ska heta. SMHI brukar ge namn till stormar som uppstår i Sverige. Då väljer dom helt enkelt ett namn som har namnsdag den dagen som stormen kommer.
Första gången som SMHI gav namn till ett oväder på det här sättet var stormen Simone den 28 oktober 2013. Den 5 december samma år gav dom också namn till stormen Sven.
Oftast kommer stormar och oväder först till Norge eller Danmark, innan dom kommer till Sverige. Om en storm redan har fått ett namn av ett annat lands vädermyndighet brukar SMHI använda det namnet.
SMHI skickar ut varningar när vädret kan leda till problem i samhället. Varningarna sprids via SMHI:s app, på SMHI:s webbplats och via radio, tv och tidningar. För olika varningar finns det olika råd om vad människor ska tänka på.
SMHI har tre olika varningar för snö: gul, orange och röd.
Sidorna är skrivna för vuxna.
Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt?
Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. Dom har öppet dygnet runt och har utbildade kuratorer som kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Bris eller Jourhavande kompis hos Röda Korsets ungdomsförbund.