Klimatförändringar
Det pratas mycket om klimatförändringar. Men vad är egentligen problemet? Och vad gör dom vuxna åt saken?
Det blir allt varmare på vår planet jorden. I Sverige är det i genomsnitt nästan två grader varmare i dag än det var i slutet av 1800-talet, alltså för lite mer än hundra år sedan. Två grader kan låta lite, men det kan påverka naturen mycket på lång sikt.
Det regnar också mer än vad det gjorde tidigare och vi har mindre snö och is på vintern. Detta är exempel på klimatförändringar.
Forskarnas mätningar visar också att jordens medeltemperatur har ökat mer dom senaste 50 åren än vad den gjorde åren innan dess. Klimatförändringarna går alltså allt snabbare.
På vissa platser på jorden har temperaturen ökat mer än i Sverige och på andra håll mindre.
När det blir varmare på jorden ökar risken för olika naturkatastrofer. Till exempel perioder med jättevarmt väder, torka och skogsbränder eller perioder där det regnar väldigt mycket och det kan bli översvämningar. Långa torra perioder kan också leda till att det finns för lite vatten i sjöarna och göra det svårare för bönderna att odla mat.
Alla världens länder drabbas av klimatförändringarna. Men på olika sätt och olika mycket. I vissa delar av världen måste människor till och med flytta från sina hem för att det inte går att bo kvar på grund av översvämningar eller torka.
Jordens klimat kan förändras av naturliga saker som till exempel vulkanutbrott. Och genom historien har det alltid funnits perioder med varmare och kallare klimat.
Men det är vi människor som orsakat dom snabba klimatförändringar som vi ser nu, enligt forskare och experter. Det beror framförallt på att vi använt kol, olja och andra fossila bränslen för att till exempel värma upp våra hus eller köra våra bilar och flygplan. När vi använder fossila bränslen bildas gasen koldioxid. När den gasen kommer ut i luften blir det en växthuseffekt som gör att klimatet blir varmare.
Växthuseffekten är egentligen inget dåligt. Tvärtom skulle det antagligen inte finnas något liv alls på jorden utan den. Men växthuseffekten behöver vara på en lagom nivå. Koldioxid och andra växthusgaser lägger sig som en filt över jordklotet och under filten blir det varmare. Om filten är för tjock blir jorden för varm.
I mars 2023 kom en viktig rapport från FN:s klimatpanel IPCC. I den står det klart och tydligt att det är människan som ligger bakom dom snabba förändringar av klimatet vi ser i dag. Dom som har skrivit rapporten har kollat på vad tusentals olika forskare världen över säger om klimatförändringarna.
Det stämmer att det kan finnas vissa fördelar med ett varmare klimat i Sverige. Till exempel att det kan gå att odla mat under längre perioder av året. Men å andra sidan kan torka och vattenbrist göra det svårare för bönderna. Det största problemet med klimatförändringar är ändå att det ökar risken för olika naturkatastrofer som översvämningar, skogsbränder och andra problem som har med vädret att göra.
Vi i Sverige påverkas också av klimatförändringar i andra länder. Det kan till exempel bli svårare att köpa mat och andra saker från utlandet. Klimatförändringarna kan också leda till krig och konflikter vilket i sin tur kan göra så att fler människor måste fly från sina hemländer till exempelvis Sverige.
År 2015 var det ett stort klimatmöte i Frankrikes huvudstad Paris. Politiker från nästan alla världens länder var med på mötet. Där bestämdes att jordens medeltemperatur helst inte får bli mer än 1,5 grader varmare än vad den var innan människan började släppa ut massa koldioxid på 1800-talet. Det kallas för ett klimatmål.
För att klara 1,5-graders-målet har alla länderna på mötet lovat att göra olika saker som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Detta kallas för Paris-avtalet. Varje år ses länderna och pratar om Paris-avtalet och försöker påverka varandra att göra mer för att minska utsläppen. Och vart femte år har man flera större möten där man tillsammans kollar så att alla är på rätt väg.
I Sverige har vi ett eget klimatmål. Det är att vi senast 2045 inte ska släppa ut mer växthusgaser i jordens atmosfär än vi tar bort. Du kan läsa mer om Sveriges klimatmål och hur man kan få bort växthusgaser från atmosfären i ordlistan längre ned på den här sidan.
För att vi i Sverige ska klara vårt klimatmål har vi en klimatlag. I klimatlagen står det att Sveriges regering måste se till att vi når vårt klimatmål. Detta gäller både den regering vi har i dag och alla kommande regeringar.
Utsläppen av växthusgaser på jorden fortsätter att öka även om dom inte ökar lika snabbt som tidigare. Om vi ska klara målet om högst 1,5 graders temperaturökning måste dom vuxna i världens länder jobba mycket hårdare med att minska utsläppen de kommande åren.
Det är dom vuxnas ansvar att lösa klimatfrågan. Men eftersom det handlar om dig och dina kompisars framtid är det bra att lära sig mer om ämnet och vad som behöver göras. Diskutera gärna med dina vänner, lärare och föräldrar.
Naturvårdsverket har tips på hur människor kan ändra sina vanor så att dom inte bidrar så mycket till att klimatet på jorden blir varmare. Tipsen vänder sig till vuxna men kan vara bra även för dig att känna till.
Ordlista
Klimat
Med klimat menas hur vädret varit i genomsnitt under en längre tid på en viss plats. När forskarna säger att klimatet i Sverige är varmare i dag än i slutet av 1800-talet så har dom jämfört genomsnittstemperaturen under till exempel 30 år i slutet av 1800-talet med dom senaste 30 åren. På samma sätt kan dom jämföra hur mycket det regnar i Sverige i dag med hur det regnade på 1800-talet.
Växthuseffekt
Runt jorden finns något som vi kallar för atmosfär. Den består av olika gaser. Vissa av gaserna, till exempel koldioxid, vattenånga, metangas och lustgas, är så kallade växthusgaser. Dom fångar upp och strålar tillbaka värme som är på väg att lämna jorden. Utan dom gaserna skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare än vad den är idag. Man kan likna växthusgaserna vid en filt som håller jorden varm. Det här kallas för den naturliga växthuseffekten och utan den skulle varken människor, djur eller växter kunna leva på jorden.
Fossila bränslen
Fossila bränslen, eller fossila energikällor som det också kallas, är rester av växter och djur som levt på jorden för länge sedan. Under miljontals år har dessa rester sakta omvandlats till olja, kol och gas. När vi eldar upp fossila bränslen bildas det koldioxid som hamnar i atmosfären.
FN:s klimatpanel IPCC
1988 bestämde sig länderna i Förenta Nationerna (förkortas FN) för att ha en klimatpanel. Dom som jobbar i panelen undersöker vad klimatforskarna runtom i världen säger om jordens klimat och hur klimatet förändras. Sedan skriver dom rapporter om vad forskarna kommit fram till så att politiker och vi andra får reda på hur det ligger till.
Sveriges klimatmål
2017 bestämde Sveriges riksdag att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls senast 2045. Nettoutsläpp av växthusgaser är skillnaden mellan hur mycket växthusgaser vi faktiskt släpper ut och hur mycket vi kan få bort från jordens atmosfär.
Det går nämligen att minska växthusgaserna i atmosfären på flera olika sätt. Förutom att minska våra egna utsläpp kan vi till exempel:
- Göra om jordbruksmark till skog eller våtmark som det var innan jordbruket kom dit. Träden och våtmarken är bra på att suga upp koldioxid från jordens atmosfär.
- Fånga in koldioxid från rök som släpps ut av fabriker eller kraftverk och pumpa ner den djupt i marken så att den aldrig når luften. Men för att detta verkligen ska minska koldioxiden i atmosfären måste det vara fabriker som eldar med biobränslen (till exempel biogas som man får fram av matavfall).
- Hjälpa till att minska klimatutsläppen i andra länder. Till exempel genom att vi ger bort ny och bättre teknik som hjälper dom att minska sina utsläpp.
Räkneexempel för att få noll nettoutsläpp
Om vi släpper ut 1000 ton koldioxid genom att köra bil och sedan gör om så pass mycket jordbruksmark till våtmark eller skog att det håller kvar 1000 ton koldioxid så blir nettoutsläppet noll.
Källa till den här texten
Informationen på den här sidan kommer från:
- Naturvårdsverket
- SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut)