Frågor och svar om Nato

Uppdaterades

Den 18 maj 2022 ansökte Sverige om att gå med i Nato. Här har Lilla Krisinfo samlat ihop fakta om vad Nato är, och vad det innebär för Sverige att vara med i Nato

Korta Nato-fakta

  • Nato är ett samarbete mellan länder som vill försvara varandra i krig.
  • Idag har Nato 31 medlemsländer.
  • Den 18 maj 2022 ansökte Sverige om att få bli medlem i Nato.
  • Natos huvudkontor ligger i Bryssel som är huvudstad i Belgien.
  • Jens Stoltenberg är generalsekreterare (ungefär som ordförande) i Nato sedan 2014. Förut var han statsminister i Norge.
  • Nato startade 1949, för att USA och Europa ville hjälpa varandra om det skulle bli krig med Ryssland (eller Sovjetunionen som det hette då).
  • Nato kallar sig själva en ”försvarsallians”, men också för en ”kärnvapenallians”.

Efter andra världskriget, 1946, startade ”Det kalla kriget”. Det höll på från 1946 till 1990 och var en kamp om makten i världen mellan två maktblock, ett västligt lett av USA och ett östligt lett av Ryssland, som var en del av Sovjetunionen på den tiden. Både USA och Sovjet hade atombomber (en sorts kärnvapen) och deras ledare pratade om att dom skulle bomba det andra landet.

1945, under andra världskriget, hade USA fällt två atombomber över Japan men sedan dess har inte kärnvapen använts i krig. Under ”Det kalla kriget” var många människor väldigt rädda för att det skulle hända.

År 1949 skrev USA, Kanada, Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal och Storbritannien på ett kontrakt där dom lovade att hjälpa varandra om dom skulle bli anfallna av Sovjet eller något annat land. Sammanslutningen döptes till North Atlantic Treaty Organization, förkortat NATO.

Nato är alltså en grupp länder som har lovat att hjälpa varandra med sina militära försvar om något av länderna blir hotat eller anfallet av ett land som inte är med i Nato.

På 1950-talet gick Grekland, Turkiet och Västtyskland också med i Nato.

På den här tiden var det en del svenskar som tyckte att Sverige borde gå med, men dom allra flesta svenskar var emot medlemskap i Nato. Dom tyckte inte att Sverige skulle vara med i någon militär allians, utan försöka vara neutrala om det skulle bli ett nytt storkrig. Dom ville inte vara med i en organisation som hotade andra med kärnvapen, och sa att Sverige borde försöka få alla länder att hålla fred mellan varandra i stället.
I hemlighet samarbetade dock Sveriges regering med USA och andra länder i Nato.

Sedan 1980-talet har Spanien, Polen, Tjeckien, Ungern, Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Albanien, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien och Finland gått med i Nato.

När ”det kalla kriget” var över var det många i världen som tyckte att Nato inte behövdes längre. Flera länder i Europa hade gått ihop i organisationen EU och i andra samarbetsorganisationer. Men Nato blev ändå kvar.

På 1990-talet ville många länder i Europa och före detta Sovjetunionen som inte tidigare varit medlemmar i Nato gå med. Dessutom gick många länder, inklusive Ryssland, Sverige och Ukraina med i ett Nato-projekt som heter Partnerskap för fred (sida på engelska) för att kunna samarbeta närmare med Nato. Det projektet finns fortfarande idag.

Karta över Natos medlemsländer. Klicka på bilden så öppnar den sig som en större bild i ett nytt fönster.

Sverige är inte nära att hamna i krig. Sedan Ryssland startade krig mot Ukraina arbetar många i Sverige på olika sätt både med att få stopp på kriget i Ukraina och för att hålla Sverige säkert. Ansökan om att gå med i Nato är en del i det jobbet.

När nyheterna rapporterar om krig och hot och om Sveriges försvar så kan det kännas skrämmande, det är inte konstigt. Om du blir rädd eller orolig av något du hör, ser eller läser så försök prata med en vuxen om det. Det är viktigt att inte hålla en sådan oro inom sig. Tänk på att många arbetar och tar ansvar för att du och alla som bor i Sverige ska vara säkra.

Nato är en stor organisation, där cirka 10 000 människor arbetar. Dom har många olika arbetsgrupper som jobbar med till exempel att planera försvar mot krig, information om Nato, logistik (att hålla reda på alla saker Nato har, till exempel tält eller stridsvagnar), teknik, väderleksrapporter med mera. En grupp heter Nuclear Planning Group, förkortat NPG. Där pratar länderna om sina kärnvapen. 

Den 18 maj 2022, lämnade Sverige in en ansökan om att få gå med i Nato. Men vi har redan samarbetat med Nato sedan länge.

  • 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred.
  • Sverige har även varit med i olika Natoövningar där dom tränat på att försvara sig med vapen.
  • 2014 fick Sverige och Finland börja vara med när Nato pratade om hur dom skulle försvara länderna runt Östersjön ifall dom skulle bli hotade. Då fick Sverige och Finland också tillgång till information som dom inte fått veta innan dess.
  • 2016 skrev Sverige på ett avtal om att vara värdland för Nato. Då blev det enklare för Nato att ha övningar på svensk mark, men också lättare för Sverige att få stöd av Nato om något land skulle hota Sverige eller om det skulle bli krig i Sverige.

När Ryssland startade krig mot Ukraina blev många i Sverige oroliga för vad som skulle hända om Ryssland också började kriga mot Sverige. Den svenska regeringen och dom flesta politikerna i Sveriges riksdag tror att Nato är det bästa sättet att skydda Sverige från krig. Om Sverige är med i Nato och vi blir angripna måste dom andra Nato-länderna hjälpa oss – det är vad Nato handlar om, och det finns i deras regler, som du kan läsa om i nästa stycke. Så den svenska regeringen hoppas att inget annat land vågar angripa Sverige om vi blir en del av Nato.

En av Natos mest kända regler heter Artikel 5. Den innebär att om ett land börjar kriga mot ett av Natos länder, så ska alla Nato-länder hjälpa det attackerade landet. Typ ”en för alla, alla för en.”

Varje land får själva bestämma på vilket sätt dom ska hjälpa till, till exempel genom att skicka vapen och utrustning. Men för det mesta är det redan bestämt långt i förväg, i en av Natos planeringsgrupper, vad varje land ska göra.

Ryssland är en stormakt som vill bestämma över sina grannländer. Dom vill inte att Nato ska få nya medlemmar, eller att dom ska ha soldater eller militärbaser i länder som ligger nära Ryssland. Ryssland känner sig hotade av Nato, även om Nato säger att dom bara vill kunna försvara sina medlemsländer.

Alla medlemsländer förutom Ungern och Turkiet har godkänt Sveriges ansökan. Hur långt tid det kan ta för dessa två länder att bestämma sig är det ingen som vet säkert. 

Ryssland kan visa att dom är missnöjda på olika sätt. Dom kan försöka göra cyberattacker mot oss, alltså ställa till med problem med tekniken i vårt internet, i våra banksystem eller telefonnätverken. Dom kan försöka sprida desinformation; alltså skicka ut nyheter som inte stämmer, för att påverka vad folk vill och tänker här i Sverige. Dom kan irritera och försöka skrämma oss genom att flyga med sina krigsflygplan lite för nära Sveriges gränser, eller precis innanför, fast dom inte får.

Idag finns det vissa regler för att ett land i Europa ska få gå med i Nato:

  • Landet som vill gå med måste vara en demokrati, alltså att det är folket som bestämmer i landet. Landet måste vara en rättsstat, alltså att det finns lagar och regler som även regeringen och militären måste följa, så att dom inte kan få för sig att ta makten i landet och bestämma allt själva.
  • Landet måste hålla med Nato om deras mål och värderingar. Enligt Nato själva är det att
    • "bevaka sina medlemmars frihet och säkerhet, med politiska och militära medel"
    • "säkra en bestående fred i Europa, som grundar sig i gemensamma värden så som individens frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och lagstyre".
  • Landet måste göra sitt eget försvar så starkt det kan.
  • Landet måste vara med och försöka göra Europa så säkert som möjligt.

Alla i Sverige tycker inte att det stämmer att alla länder i Nato verkligen är demokratiska längre. Ibland ifrågasätts till exempel demokratin i Turkiet. Svenska Utrikesdepartementet har sagt att vissa saker som händer i Turkiet är dåligt för landets demokrati. Det är Nato som bestämmer om ett medlemsland uppfyller reglerna för att vara medlem.

Alla medlemmar i Nato får bestämma själva om andra Nato-länder får skicka vapen och militärer till deras land.

Just nu är det bara tre Nato-länder som äger kärnvapen: USA, Storbritannien och Frankrike. Dessa länder har placerat ungefär 100 kärnvapen i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Italien och Turkiet. Men sen ”det kalla kriget” tog slut har inga nya medlemmar behövt ha Nato-ländernas kärnvapen i sitt land.

Norge, som är med i Nato, har sagt att Natoländer inte får ha kärnvapen eller militärbaser på norsk mark så länge det inte är krig i något Nato-land. Danmark har sagt samma sak om sitt land, utom på Grönland (som Danmark tog över på 1700-talet) där USA har en militärbas.

Sverige har inte bestämt hur vi ska göra. Vissa svenska politiker vill att det ska bli lag i Sverige på att vi aldrig ska ha kärnvapen här, vare sig det är krig någonstans eller inte. Andra tycker inte att det är något problem, och tänker att vi kan bestämma det själva när vi vill.

Sverige måste hjälpa till om ett annat Nato-land blir angripet, men det behöver inte vara just att skicka svenska soldater till det landet. Vi kan hjälpa till på andra sätt, till exempel genom att försöka få ländernas ledare att välja fred istället, eller genom att skicka vapen och utrustning. Sverige kan också bidra till Natos försvar genom att skydda vårt eget land eller länder nära oss.

Här på Lilla Krisinfo kan du läsa om vad värnplikt är

Natos flagga

Källor

Dom som har svarat är FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), Försvarshögskolan, Nato (på engelska) och Sveriges regering.

Hör av dig till Lilla Krisinfo!

Undrar du över något du läst här? Eller har du någon annan fråga eller synpunkt? 

Kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp? 

Om du har frågor om allvarliga saker som händer är det bäst att fråga någon vuxen som du känner. Du kan också kontakta Bris, Barnens rätt i samhället. De har öppet dygnet runt och där sitter utbildade kuratorer och kan hjälpa dig. Om du har en fråga som du inte vill prata med någon vuxen om kan du chatta med Röda Korsets Jourhavande kompis.

Jourhavande kompis 

BRIS

Du kan också ringa BRIS på telefonnummer 116 111.