Lilla Krisinfo svarar på frågor om broschyren

Den förra ”Om krisen eller kriget kommer” skickades ut 2018, alltså för sex år sedan. Det är ganska mycket som har hänt sedan dess. Till exempel har farligt väder, som stormar, översvämningar och jordbävningar blivit vanligare. Säkerheten i världen har också blivit sämre, med krigen i Ukraina och i Mellanöstern. Risken för att Sverige ska anfallas med vapen är liten. Däremot finns det andra sätt att skada Sverige på, till exempel genom cyberattacker eller genom att sprida falska rykten så att andra länder blir arga på Sverige. Därför tyckte regeringen att MSB behövde göra en ny broschyr. 

Nej, du behöver inte vara orolig, men vi kan inte styra över våra känslor. Det är inte konstigt att känna sig rädd när det pratas om skrämmande saker som krig och kris. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så kan du alltid prata med en vuxen om det. Det är viktigt att inte hålla en sån oro inom sig. Dom vuxna som finns i din närhet har ansvar att berätta för dig om det är något jätteviktigt du behöver veta, om det händer något allvarligt. Du behöver inte själv ta ansvar för att hålla koll på all information.

Det står i broschyren att det är en orolig tid just nu. Menar dom i Ukraina? I Palestina? Eller att det är chans att det blir ett krig här?
Juno,12

När MSB skriver att vi lever i en orolig tid just nu menar dom att det startar och pågår många krig i världen. Både Rysslands krig mot Ukraina, och på andra håll, som till exempel kriget och konflikterna i Palestina, Israel och andra länder i Mellanöstern.



En karta med Sverige, Ryssland och Ukraina. Karta: MSB

Många vuxna är oroliga för att Rysslands krig mot Ukraina ska spridas till fler länder, men hur det blir vet ingen ännu. En del är rädda att vi ska bli angripna av Ryssland för att vi har gått med i Nato och att vi hjälper Ukraina på olika sätt. Men Försvarsmakten, den myndighet som ska försvara Sverige om det blir krig, tror inte att det kommer att bli krig i Sverige nu.

"Orolig tid" betyder också att det händer mycket i Sverige som många blir oroade av. Till exempel våldet som kriminella gäng ligger bakom, med sprängningar och skjutningar mot människor och deras hem. Och annat som händer i världen, som klimatförändringarna och vad dom för med sig.

Det står i broschyren att "vi måste försvara vårt öppna samhälle även om det innebär uppoffringar". Vad är det man ska offra? Måste jag vara beredd på att någon i min familj dör i kriget?
John13

Hej John, vi har fått flera frågor om det här stället i broschyren, under "En osäker värld kräver beredskap" på sidan 5. Andra har frågat lite annorlunda: om man måste offra sitt jobb, sitt hus eller sina dyra saker. Till och med sin frihet, eller sitt liv.

För det första: det är inte krig nu, och det ser inte ut att bli krig snart. Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Förhoppningsvis kommer vi inte att vara i krig framöver heller.

För det andra: nej, det är inte så att någon i din familj måste dö, om det ändå skulle bli krig. Det finns internationella lagar om att dom som krigar inte får skada civila personer (alltså barn, gamla, alla vuxna som inte är med i militären, även om det finns dom som inte bryr sig om det. Om Sverige skulle dras in i ett krig så skulle regeringen och militärerna göra allt dom kunde för att skydda dom civila.

Men regeringen vill att alla ska göra sitt bästa för att hjälpa till att skydda oss och landet i alla stora kriser. Det som står i broschyren betyder att dom vuxna måste vara beredda på att göra jobbiga saker i kris och krig, som att gå till jobbet även om dom är oroliga för sin familj, eller att hjälpa sina grannar trots att ni kanske har det svårt själva. Dom som är med i militären kan behöva hjälpa till att kriga med vapen.

Vad är en cyberattack?

Idde, 13

En cyberattack är ett samlingsord för attacker mot data-system. Attackerna kan göra så att hemsidor och olika internet-system slutar fungera. Det betyder att en cyberattack till exempel kan göra så att ett sjukhus inte kan nå sina patient-filer på datorn eller att man som användare inte kan se vad det står på en hemsida. Det finns olika typer av cyberattacker. Dom vanligaste är överbelastningsattacker och dataintrång.

En överbelastningsattack innebär att det är någon som klickar sig in på en hemsida från jättemånga datorer på samma gång. När en hemsida får så pass många besökare samtidigt kan den fungera dåligt och långsamt. I värsta fall går den inte att använda alls. Anledningen till att någon attackerar en hemsida på det här sättet är för att göra det svårt för andra att använda den. På så sätt kan personen förstöra för besökaren av hemsidan, som vill ta del av innehållet. Men också för den som äger hemsidan, som vill att andra ska besöka den. En överbelastningsattack är tillfällig och när den är över fungerar hemsidan som vanligt igen.

Ett dataintrång betyder att en data-hackare försöker ta sig in i någons datorsystem för att försöka stjäla eller förstöra information. Om det händer en privatperson kan anledningen vara att hackaren försöker komma åt deras konton på sociala medier, som till exempel Instagram eller Facebook. Om en myndighet skulle råka ut för det kan det vara för att hackaren försöker stjäla information. Kanske vill personen veta vilka människor som söker jobb hos Polisen.

Skyddsrum är till för att skydda civila människor, alltså dom som inte är militärer. Militärens jobb är att försvara Sverige och invånarna. Det betyder att soldaterna ska försöka stoppa fienden, inte skydda sig mot den, säger Försvarsmakten.

Soldater ska alltså inte använda skyddsrum, utan dom har egna sätt att skydda sig på. Dom har till exempel speciell utrustning, som skyddsvästar, hjälmar och gasmasker, som vanliga människor inte har. Dom kan också bygga skydd i marken som dom kan hoppa ner i om dom blir attackerade, det kallas för skyttegravar. Soldater har också kläder och ansiktsmålningar som gör att dom syns mindre.

Vad är "Faran över" för signal?

Juno, 12

I Sverige har vi ett utomhuslarm som kallas ”Hesa Fredrik”. Det består av cirka 4 500 tutor som sitter på hustak eller andra höga ställen. Hesa Fredrik har fyra olika signaler: Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), flyglarm, beredskapslarm och Faran över. Du kanske har hört när tutorna testas? Dom testas fyra gånger om året och då är det två olika signaler som hörs. Först testas signalen för ”Viktigt meddelande till allmänheten”:

”Viktigt meddelande till allmänheten” kan användas vid allvarliga händelser, som till exempel om en fabrik skulle börja brinna och det finns risk för en stor explosion eller att farlig gas läcker ut. Då ska du gå inomhus och stänga fönster och dörrar.

Sen testas signalen för ”Faran över”:

”Faran över” betyder just det: att faran är över för den här gången. När Hesa Fredrik tutar ”Faran över” efter ett ”Viktigt meddelande till allmänheten” behöver du inte längre hålla dig inomhus.

Kommer någon att ropa "Faran över!"?

Juno, 12

Ungefär hälften av alla svenskar bor så att dom kan höra tutan Hesa Fredrik när dom är utomhus. Om du är inomhus är det inte säkert att du hör tutan. Det finns en anledning till det! Om Hesa Fredrik tutade ännu högre skulle dom som befinner sig nära tutan kunna få hörselskador.

Men hur ska man veta om faran är över om man inte kan höra signalen ”Faran över”? Jo, det går att få detta meddelande också via radio, tv och ibland via sms. Informationen kan också stå på till exempel hemsidan Krisinformation.se och i SOS alarms app. Så om du hör någon ropa ”Faran över!” se till att dubbelkolla med en vuxen du litar på innan du går ut.

Nej, signalerna hörs inte inne i skyddsrummen eftersom väggarna är så tjocka, men förhoppningsvis har någon med sig en radio som går att lyssna på. Alla skyddsrum ska vara förberedda för radiomottagning. 

Radiokanalen Sveriges Radio P4 är Sveriges beredskaps-kanal. Det betyder att dom måste kunna skicka ut information genom radion i alla lägen, även under kriser.

Vad är kärnvapen?

Juno, 12

Kärnvapen (till exempel atombomber) är väldigt stora och kraftiga exploderande vapen som kan förstöra mycket, till exempel en hel stad. Kärnvapen har bara använts vid två tillfällen i krig, båda var i Japan under andra världskriget 1945. Flera hundratusen människor dog då av atombomber i städerna Hiroshima och Nagasaki.

Idag finns det kärnvapen i USA, Ryssland, Storbrittanien, Frankrike, Indien, Kina, Nordkorea och Pakistan. Troligen har Isarel också kärnvapen men dom har aldrig provsprängt.

Det farliga med kärnvapen är att dom snabbt gör väldigt stor skada på ett stort område och många människor.

Kärnvapen förstör och skadar på tre olika sätt:

• Värmevåg: kan ge svåra brännsakdor och starta stora bränder.
• Tryckvåg: Kan klämma och krossa både hus och människor.
• Radioaktiv strålning: Kan döda alla som befinner sig nära. Strålningen kan också ge människor strålsjuka eller blödningar, infektioner och cancersjukdomar, även om dom är långt borta från explosionen. Skadorna finns kvar i människor i många år framåt, till och med flera generationer framåt. Det förstör också marken och miljön för lång tid.

Bomberna i Hiroshima och Nagasaki sprängdes i luften. Om ett kärnvapen sprängs på marken kommer det att göra många gånger större skada, för då blir det mycket mer radioaktivt nedfall.

Hur stor chans har man att överleva kärnvapen?

John, 13

Om man är nära explosionen, så är det stor risk att man skadas eller dör. Om det kommer en varning så ska man skydda sig så fort man kan.

Hur lång tid har man på sig att komma till ett skyddsrum från att flyglarmet går för att inte dö av kärnvapen?

John, 13

Om man hör tutan eller får information om ett luftangrepp på radio eller TV ska man ta sig till ett skyddsrum eller annan skyddad plats så fort man kan. Det är svårt att svara på exakt hur lång tid man har på sig att ta sig till ett skydd, men troligtvis behöver det gå mycket fort.

Här är exempel på skyddade platser:

• Skyddsrum.
• Källare, garage eller tunnelbanestation under mark.
• Inomhus i ett rum utan fönster.
• I en tunnel eller vid en mur.
• Utomhus i en grop eller ett dike.

Vad är ett luftangrepp? /Idde, 13

Är det inte kärnvapen i ett luftangrepp?  /John, 13

Luftangrepp är ett sätt att kriga. Militärer släpper bomber och raketer från luften med hjälp av flygplan, drönare eller andra saker som kan flyga. Kärnvapen skulle kunna användas vid ett luftangrepp.